Om slaktet och köttets kvalitet
Nu när det kivas om att skicka åländska kor till Sverige för att slaktas vill jag berätta om vad vi har erfarit. Även före jag började med att ha får själv hörde jag från en stor fårproducent här på Åland att deras kunder hade kommenterat att köttet hade börjat smaka mycket bättre efter att han hade börjat köra sina får till slakteriet i sin egen släp. De blev tydligen mindre stressade då.
Därför har jag också oftast kört mina får och lamm själv så att de har kommit till slakteriet tidigt på morgonen och har blivit slaktad strax efter det. Köttet har smakat gott, även våra barna har jublat när vi har ätit eget lamm.
Men en gång förra hösten var jag tankspridd och skickade våra lamm iväg med slakteriets bil på eftermiddag, vilket betydde att de fick vänta en hel natt i slakteriet tills de var slaktade. När köttet från dessa lamm kom hem och jag lagade det på mitt vanliga sätt vägrade våra barn och min hustru äta det, det smakade inte gott som vanligt. Även jag kunde känna en skillnad…
Detta blev senare på ett tydligt sätt bekräftad. Då hade vi redan fått nytt kött till frysen, kött som var slaktad direkt efter djuren kom till slakteriet. Vi alla älskade det, men en dag tog jag igen kött från frysen, lagade maten och till min förvåning vägrade alla äta den. Våra köttpåsar var omärkta och det måste ha varit en från den tidigare sena slaktet.
Desto kortare och tryggare transport ett djur har till slakteriet desto bättre kött får vi. Och desto snabbare djuren slaktas efter de har kommit slakteriet desto bättre kött får vi. Detta är bara möjligt om vi har ett välfungerande slakteri här på Åland. Annars hinner alla våra slaktdjur bli så stressade före slaktet att deras kött kan inte vara nyttigt för oss heller, vi behöver inte alla deras stresshormoner ovanpå allt vi själv producerar i våra egna kroppar.
Klaus Rahikainen
Bomarsund
