Om inte resursskola så vad?
Tack för ditt svar minister Hambrudd och att ni i regeringen anser att skolan skall vara en trygg plats men det är tyvärr inte verkligheten idag för många barn. Det finns inte heller med i regeringsprogrammet att ni skall ta tag i dessa saker. För oss föräldrar som dagligen kämpar för våra barns skolgång hjälper inte fler utredningar. Du skriver att resursskola kanske inte är det bästa alternativet men vad är det då? Med en snabb räkning borde vi ha runt 23 skolor inom grundskolan. Den minsta med bara några få elever i varje klass till den största med flera parallellklasser i samma årskurs. Ska vi då ha 23 studios med behörig kunnig personal överallt (och det räcker inte med en personal per studio och kanske inte heller en studio per skola) istället för att samla kunskapen. Studio är kanske bra för de barn som klarar av den vanliga skolmiljön, kanske i en större skola där man även kan anpassa klassrummet. Men hur är det i de små skolor som inte har utrymmen eller kunnig personal, (eller råd med extra personal) eller med de elever som behöver ha en assistent med sej på rasterna för att det inte skall uppstå missförstånd. Vi har elever idag som måste äta i klassrummet för att de inte klarar av att äta i matsalen, vi har elever som sitter bakom skärmar med hörlurar för att få lite avskildhet, vi har elever som i frustration blir utåtagerande för att lärarna saknar kunskap både i specialpedagogik som bemötande. Vad jag förstått (kan ha fel) finns det inte en enda specialpedagog i de åländska skolorna idag. Hur skall vi då få ihop 46 st till studios i alla skolor.
I Mariehamns fullmäktige togs det beslut om att det skulle anställas tre klasslärare till stadens studios. Klasslärare saknar den kompetens som dessa barn behöver. I klasslärarutbildningen ingår knappt nån kurs om barn med specialbehov.
Och sen när det går på tok, vart vänder vi oss då? Alternativen att anmäla en skola är två, till skolnämnden eller justitieombudsmannen. Speciellt i de små kommunerna är nån oftast släkt eller vän med någon inom skolan och opartiskheten och rättsäkerheten brister. Justitieombudsmannen känns lite för långt bort. Vi behöver en skolinspektion som ser till att skolorna sköter sej, dit vi kan vända oss då skolan inte klarar av att bla skapa trygghet för våra barn.
Resursskola och skolinspektion har diskuterats många år och under förra regeringen lyftes frågorna från flera olika håll men inget hände. Nu hoppas jag på att denna regering går framåt med handling och inte bara utreder, som Gudrun Jansson skrev i insändare (tack för stödet) så har det utretts sen 70-talet.
SONJA WINÉ
