Ogenomtänkt reform av studentprovet
Undervisnings- och kulturministeriet med minister Jukka Gustafsson i spetsen vill reformera studentprovet i modersmål och litteratur för att provet bättre skall mäta allmänbildning och kunna användas som jämförelse vid antagning till fortsatta studier. Enligt undervisningsministeriet är det ett problem att vitsorden i studentexamen inte är kompatibla sinsemellan och därför vill man med hjälp av modersmålsprovet, som är det enda obligatoriska studentprovet, skapa ett prov som skall beaktas vid antagningen till högskolor och universitet.
Man vill ha ett prov som mäter graden av allmänbildning och färdigheter att behandla information och bedöma dess tillförlitlighet. Enligt den preliminära tidtabellen skulle provet träda i kraft våren 2015, vilket innebär att de studerande som inleder sina studier hösten 2012 är den första årskursen som avlägger provet. I medierna har minister Jukka Gustafsson, efter hårda påtryckningar, medgett att tidtabellen är snäv och att reformen kan uppskjutas med ett år. Officiellt har detta dock inte bekräftats än. Svenska modersmålslärarföreningen i Finland anser att såväl tidpunkt som tidtabell är ogenomtänkta och kan därför inte föroda en förnyelse. Orsakerna till detta är många.
Studentprovet i modersmål och litteratur förnyades 2007 då det så kallade textkompetensprovet togs i bruk. Arbetet med att ta fram ett nytt prov var omfattande och tog många år i anspråk. Provet testades på studerande och lärarna fick ta ställning till modellprov för att man skulle få ett så ändamålsenligt prov som möjligt. Även om reformen uppskjuts kommer tidtabellen att vara oerhört snäv. Elevernas rättsskydd är i fara om vi tvingas ta i bruk ett prov som inte genomarbetats och testats i tillräcklig omfattning.
Sett ur ett finlandssvenskt perspektiv blir situationen extra besvärlig med en snäv tidtabell. Den finlandssvenska skolan har ett magrare utbud av läromedel eftersom resurserna är knappa. Med en stram tidtabell blir det omöjligt att fortbilda lärarkåren och att kunna ta fram läromedel som stödjer ett nytt prov.
Att dessutom reformera studentprovet innan läroplanen, som torde träda i kraft 2016, och den nya timfördelningen slagits fast är en bakvänd tågordning. Studentexamen skall testa och mäta det som fastslagits i läroplanen – inte styra innehållet i den. Därför är en reform av studentprovet aktuell först i ett senare skede.
Man kan fråga sig om Undervisningsministeriet känner till hur dagens studentprov i modersmål och litteratur är utformade. Både textkompetensprovet, som är det prov man vill reformera, och essäprovet innefattar uppgifter där skribenterna skall behandla och bearbeta ett givet material. I stället för att satsa tid och resurser på att reformera provet i detta skede vore det på sin plats att i stället fokusera på en kommande digitalisering av provet, som man till exempel gjort i Danmark. En digitalisering av provet kräver självfallet att kommunikations- och informationshantering får en synlig roll i läroplanen genom hela skolan och att skolorna i landet får de resurser som krävs för en digitalisering. Här ligger vi ohjälpligt efter vår tid.
Undervisningsministeriet har skrivit in reformen i regeringsprogrammet i juni utan att kontakta experter inom ämnet, t.ex. representanter för Studentexamensnämnden eller Utbildningsstyrelsen. Bägge instanserna ifrågasätter reformen i detta skede, men det är dock dessa representanter som skall verkställa reformen. Ett dylikt förfarande väcker både förvåning och förundran.
Att reformera Studentexamen är ingen liten process eftersom det är kring 30 000 ungdomar som årligen avlägger provet. Att leka med studerandenas rättsskydd är både oacceptabelt och oansvarigt. Av dessa orsaker anser Svenska modersmålslärarföreningen att en reform av studentprovet bör ske först efter att den nya läroplanen trätt i kraft och att undervisningsministeriet i framtiden bör föra en konstruktiv dialog med experter inom ämnet innan dylika beslut fattas.
Styrelsen för Svenska modersmålslärarföreningen
Pamela Granskog,
ordförande
