Obegriplig hybridformulering
Ålands landskapsregering har i en förordning (ÅFS 2020/99) för ett knappt halvår sedan skärpt behörighetskraven för barnomsorgspersonal, skolföreståndare och rektorer i grundskolan. Jag har tidigare påtalat den icke-akademiska formulering av behörigheterna för bland annat klasslärare som upptas i nämnda förordning.
Landskapsregeringen valde en hybridformulering för lärarna som varken förekommer i Finland eller Sverige. Den blev fullständigt obegriplig och därmed medvetet missvisande. Jag har försökt undervisa minister Hambrudd i den här frågan vid olika tillfällen, dock utan framgång.
Jag har på senaste tiden noterat ett missnöje som framförts på insändarplats bland en kategori barnomsorgspersonal som upptäckt att de inte längre anses behöriga för det arbete många av dem har klanderfritt skött i åratal. Genom att förklara dem obehöriga, eftersom behörighetskraven ändrats för dessa tjänster, förhindras rörligheten på den åländska arbetsmarknaden som lider av mycket svår brist på behörig personal sedan ganska lång tid tillbaka.
Det är trist att inte arbetserfarenhet och kunnande väger tyngre i landskapsregeringens ögon än så här. Det här missförhållandet kunde man ha undvikit med en övergångsbestämmelse om man så önskat. Men man valde att inte göra det.
På samma sätt är nu skolföreståndare och rektorer förklarade obehöriga för det arbete många skött i tiotals år. Genom formuleringarna i förordningen har behörighetskraven ändrats så att ingen längre anses kompetent nog för att fortsätta sköta det arbete som fyllt vardagen för så många skolledare sedan åratal tillbaka. Här har man inte eller valt att validera kunnandet. I stället blev betyget Icke godkänt för lång och trogen tjänst.
Att inte skolledarna protesterat har jag förståelse för – man är helt enkelt ödmjuk för sitt uppdrag – men att inte Ålands lärarförening eller AKAVA gör det är mycket förvånande. Det här är inte okej.
Allt det obehag som landskapsregeringen på det här sättet åsamkar de drabbade kunde ha undvikits genom att i förordningen skriva in en övergångsbestämmelse. Genom den skulle man ha förklarat dem behöriga för ett motsvarande fortsatt ansvar efter att förordningen trätt i kraft. Det skulle ha varit snyggt och respektfullt.
RAINER JUSLIN
LAGTINGSLEDAMOT (LIB)
