DELA

Ny skollagstiftning behövs nu

Skolan börjar om några dagar och lagtinget ska snart börja sitt lagstiftningsarbete. Under de senaste åren har allt mer kunskap samlats om mobbning i skolan.

Vi förstår alla, elever, föräldrar, lärare, ansvariga tjänstemän och politiker, att mobbning är ingen slumpartad ’tarvlighet’, utan en social strategi för att få status, bekräftelse och makt i skolmiljön. Vi vet också att vem som helst kan drabbas av den. Vi vet att den är svår att upptäcka, särskilt när den tar diffusa utstötningsformer. Statistiken från den åländska skolan visar att mobbning förekommer också här, mer i vissa skolor än i andra.

Vi känner också till vad som behövs för att komma åt mobbningen. En tydlig, känd och ständigt närvarande värdegrund i varje skola kan utgöra grunden på vilken man kan arbeta aktivt vidare i skolan men också inom varje elevs familj.

Förbundet Hem och Skola kan tagit fram ett fint nytt material i detta syfte. Ett tydligt och medmänskligt ledarskap inom skolan är nödvändigt för att orka arbeta emot mobbare, som ibland inte drar sig från att göra även lärare till måltavlor.

Flera av radions sommarpratare på Åland, i riket och i Sverige har vittnat om mobbningens effekter och förutsättningar; hur de har mobbats också av lärare och vilka ärr som lämnats kvar.

Den samlade kunskapen säger att vi måste arbeta på två nivåer för att effektivt motverka mobbning: pro-aktivt och reaktivt. Den pro-aktiva och positiva linjen ger alla barn meningsfulla möjligheter att uttrycka sina olika begåvningar och kapaciteter och sprider de goda värderingarna som ska råda i skolan. Logiken är att i en sådan positiv miljö behöver ingen trycka ner andra för att hävda sig. Här måste betoningen klart ligga.

Men vad händer om den positiva linjen och Kiva-aktiviteter inte räcker till och mobbare lyckas skapa ett vardagligt helvete för en elev? Vad ska en familj göra när klassläraren och rektorn inte reagerar, eller till och med blir arga när mobbning kommer på tal och när skolan drabbar det mobbade barnet, till exempel med sänkta betyg? När folk beter sig riktigt illa, då kommer behovet av lagstiftning in.

Här kan vi konstatera att den åländska skollagstiftningen är undermålig. Ansvaret för att hantera mobbning i skolan är inte entydigt fastställt och många är de familjer som har bollats mellan lärare, kuratorer, rektorer och elevvårdsgrupper.

Det saknas på Åland en oberoende tillsynsinstans för skolan. Man skulle kunna uttrycka det enkelt så att det finns tillsyn för hästar och kor på Åland, men inte för våra barn när de vistas i skolan.

Rektorer som fattar felaktiga beslut, eller vägrar fatta beslut, ska visserligen granskas på kommunal nivå, men nämnderna har inga maktmedel att rätta till uppenbart felaktiga och olagliga situationer.

Landskapsregeringens skolinspektör må göra sitt yttersta, men är ensam och befinner sig i en rättsligt prekär ställning som både verkställande tjänsteman, som ska samarbeta med rektorer och kommunansvariga, och samtidigt som deras granskare. Barnombudsmannen på Åland har varken rättsmedel eller resurser att vara en effektiv aktör i skolan. Lagstiftning om mobbning och elevvård i skolan saknas på Åland. Åland är dessutom ett litet samhälle, där det inte är ovanligt att ansvariga politiker, tjänstemän, elever, rektorer och lärare har olika vänskapsband och ömsesidiga beroenden.

I övriga Finland gäller en annan ordning där beslut kan överklagas ytterst hos regionförvaltningsverket/länsstyrelsen och där barnombudsmannen arbetar aktivt för barns bästa. Den åländska lagstiftningen borde på motsvarande sätt som i riket innehålla tydliga bestämmelser om vilka möjligheter som finns att få beslut, inklusive icke-beslut, i skolan omprövade. Hanteringen av mobbning och elevvårdsfrågor bör få en adekvat rättslig grund.

Det rådande läget tryggar inte elevers rättssäkerhet i den åländska skolan vilket strider mot grundlagen. Avsikten är att skollagstiftningen ska revideras, säger även den nuvarande landskapsregeringen. Efter alla dessa år av löften är det dags att löftet infrias.

Sia Spiliopoulou Åkermark

jurist och förälder