Ny lag går emot landskapsregeringens eget alkohol- och drogpolitiska program
I skuggan av Covid-19 måste vi försöka komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen här på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.
Den av landskapsregeringen utsedda operativa samverkans- och referensgruppen (härefter operativa gruppen) för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) har tagit del av lagförslaget för den nya alkohollagstiftningen (ÅLR 2020/1909) som i korthet går ut på följande:
Öka tillgängligheten till alkohol genom att göra det enklare att få tillstånd för alkoholservering, förlänga tiderna för hur länge alkoholservering får ske, tillåta 16-åringar att servera alkohol samt slopa enportionsprincipen.
Till att börja med anser vi att det är olyckligt att den operativa gruppens kompetens inte tagits tillvara vid utformandet av förestående lagförslag. Vår uppgift är att identifiera och följa trender inom ANDTS-området och vi fungerar också som en informationskälla gällande ANDTS-fältet. Ett uppdrag som landskapsregeringen gett oss via det ANDTS-politiska programmet 2017-2020.
Lagförslaget är utarbetat för att anpassa regelverket till den nya rikslagen gällande alkohol (FSS 1102/2017). Finlands alkoholpolitik har utsatts för mycket kritik senaste åren och vi kan fråga oss om det verkligen är lämpligt att använda Finland som referensland vid framtagande av en alkohollag? Åland har behörighet att lagstifta i frågor som rör servering av alkohol, till skillnad från frågor rörande alkoholförsäljning i butik så kallad detaljhandel, där det är rikets lag som gäller.
I det gällande ANDTS-politiska programmet går det dessutom att läsa följande “Åland saknar lagstiftningsbehörighet över alkoholförsäljning i detaljhandel, vilket inskränker möjligheterna att uppnå programmets målsättningar, särskilt om Finlands riksdag tar beslut om mer tillåtande alkohollagstiftning. På sikt avser landskapsregeringen därför arbeta för övertagande av behörighet för fler delar av alkohollagstiftningen med syftet att kunna minska tillgängligheten till alkohol”.
Det här tycks man nu helt ha glömt bort då man plötsligt önskar att följa Finlands liberalare alkoholpolitik i frågor där Åland faktiskt har lagstiftningsbehörighet.
I programmet uttrycks det också väldigt tydligt att målsättningarna är att minska antalet personer som utvecklar riskbruk, skadligt bruk och beroende av alkohol, höja debutåldern, minska totalkonsumtionen, minska tillgängligheten samt begränsa skadeverkningarna som alkohol för med sig. All forskning visar på att minskad tillgänglighet, kortare öppettider samt begränsningar i försäljningstillfällena leder till mindre alkoholrelaterade skador och färre våldsbrott.
LR:s föreslagna åtgärder i form av ökad tillgänglighet, förlängda öppettider, tidigare exponering för alkohol och en förenklad process för att sälja alkoholdrycker kommer att leda till det motsatta. En kartläggning från Norge visar exempelvis att en timmes förlängd serveringstid medför en ökning av krogrelaterade våldsbrott med 16 procent.
Huvudargumentet för att förenkla för 16-åringar att servera alkohol är att göra det enklare att rekrytera serveringspersonal. I lagförslaget framhålls att 16-åringar ska övervakas av en person över 18 år då de säljer alkoholdrycker.
Den föreslagna övervakningen är i praktiken orealistisk och troligen kostnadsineffektiv då övervakaren i princip inte kan utföra någon annan arbetsuppgift under tiden. Om man nu har så svårt att hitta personal, hur ska man då kunna frigöra någon att hålla uppsikt över dessa minderåriga servitörer? Drogvaneundersökningen som genomfördes på Ålands Gymnasium hösten 2019 visar att närmare 10 procent av de under 18 år köper sin alkohol själv i butik eller på restaurang, så den ansvarsfulla alkoholserveringen och försäljningen i butik brister redan i dagsläget. Vill vi verkligen riskera att spä på denna siffra?
Att tillåta 16-åringar servera alkohol innebär att utsätta barn för en skadlig miljö där de förväntas ta ett orimligt stort ansvar. Ett syfte med alkohollagen är att den ska fungera som en skyddslagstiftning med fokus på att unga människor inte ska utsättas för de skadliga effekterna som alkoholen medför. Behovet av personal ökar framförallt under sommarmånaderna, en tid då även alkoholkonsumtionen ökar, något som också är belagt i forskning.
Så förutom att lägga ansvaret för vuxnas alkoholkonsumtion på barn utsätter man dem även för potentiellt riskfyllda situationer där våld, hot om våld och sexuella trakasserier kan förekomma.
Beslut av denna karaktär kan inte baseras på eget tyckande utan måste bygga på beprövad erfarenhet och forskning vilket operativa gruppen anser att landskapsregeringen misslyckats med att ta i beaktande i detta lagförslag. Inom operativa gruppen är vi alla överens om att lagförslaget på många sätt är beklagligt. Ekonomiska intressen inom näringslivet får aldrig gå före vår folkhälsa.
Gör om gör rätt!
OPERATIVA SAMVERKANS OCH REFERENSGRUPPEN FÖR ANDTS-ARBETE PÅ ÅLAND:
SOLVEIG TIKANDER
IVA
ELEONORE HEDMAN
ANDTS PROJEKTET, FOLKHÄLSAN PÅ ÅLAND
ERICA ÖSTRÖM
ANDTS PROJEKTET, FOLKHÄLSAN PÅ ÅLAND
ANNIKA ERIKSSON
IVA
SANDRA LINDBERG
KATJA SÖDERBÄCK
FÄLTARE
AGNETA BACKMAN
PERNILLA SILVANDER
STUDERANDEHÄLSOVÅRDEN
MARTINA HOLLÄNDER
LINDA SVENSSON
PRM
HÅKAN HAGSTRÖM
ÅLANDS POLISMYNDIGHET
KAJ-GUNNAR SJÖLUND
HANNU MAARANEN
ÅHS PSYKIATRIN
CHRISTEL QVARNSTRÖM
CARITA WINBERG
AKUTEN
KRISTOFFER EKLUND
MADELENE NORDIN
BEROENDEMOTTAGNINGEN
EIVOR SUNDMAN
AGNETA SJÖGREN-JOHANSSON
ÅHS, PRIMÄRVÅRDEN
PETRA KOSKINEN
TULLEN
SUSANNE ÅVIK
KIM NORDBERG
UNG RESURS R.F.
PIA JOFFS-SJÖSTRAND
(BARN- OCH MÖDRARÅDGIVNING) – ÅHS, PRIMÄRVÅRDEN
SARINA BÄCKMAN
AMS
KAISU STRAND
BROTTPÅFÖLJDSMYNDIGHETEN
