DELA

Nu behövs en politik som räddar våra företag

I Ålands statistik och utredningsbyrås rapport 2020:1 står följande; International Monetary Fund (IMF) framhåller två mål med ekonomiska insatser. För det första att minska slaget mot drabbade människor och företag och för det andra att hjälpa ekonomin att övervintra så att uppstarten efter krisen går så smidigt som möjligt. Bland nationalekonomiska experter råder en bred samsyn om att regeringar och centralbanker inte bör hålla igen då de nu vidtar åtgärder. IMF framhåller att finanspolitiska åtgärder nu bör vara stora, väl tajmade, tillfälliga och riktade.

Jag skrev två budgetmotioner till den tilläggsbudget som enligt mig saknar spår av borgerlig politik och som börjar behandlas i lagtinget på måndag. Ena motionen hade tydlig näringslivsinriktning om att våra företag behöver fler stödåtgärder nu, och inte senare i sommar. Så akut är läget för en stor del av våra företag. Masskonkurser och nedläggningar är ett faktum om inte stöd snabbt kommer.

Andra motionen var inriktad på reformer, sådana behövs för att skapa ett Åland som är strukturellt förberett att hantera kommande svåra utmaningar i såväl närtid som framtid. Ingen av mina motioner blev godkända vid inlämningen. Motivet till detta var att ingenstans i budgeten nämns någonting om stöd till näringslivet och då kan heller inte en motion handla om det. Ingenstans står heller någonting om reformer och därför kunde motionen inte handla om det. Vi ska nu behandla en tilläggsbudget som på intet sätt lindrar situationen för våra företag, som är helt innehållslös vad gäller de strukturella förändringar som behöver göras gör att rusta och modernisera Åland inför den verklighet som råder och väntar. Däremot nämns att lagtinget vid nästa tilläggsbudget ska vara beredda på att godkänna en fullmakt för att uppta lån. Jag saknar början på en ekonomisk strategi för hur landskapsregeringen tänkt ta Åland ur denna kris, att rädda jobb, arbeten och välfärd. Sådana långsiktiga åtgärder kan inte dröja. Det politiska ansvaret och den ekonomiska medvetandegraden måste vara större än hoppet om att allt löser sig med att vänta och banklån.

JOHN HOLMBERG (Lib)
Lagtingsledamot