DELA

Negativ inkomstskatt – ett alternativ för Åland?

I min förra insändare tog jag upp 100-lappen, som landskapsregeringen ger åt dem, som har en inkomst på 15 000 – 65 000 euro.

Enligt ÅSUB ligger cirka 17 procent av hushållen på Åland (cirka 6 000 personer) under den relativa fattigdomsgränsen, det vill säga de har en inkomst under 14 000 euro och får då ingen hundralapp.

Det kommer att finnas 1 000 personer på Åland, som inte får hundralappen för att de har för stora inkomster och 6 000 personer som blir utan på grund av små inkomster.

Åländsk Demokrati lade fram ett förslag om ett ”stipendium”, som skulle gå till sjukpensionärer, folkpensionärer och så vidare, men fick inte tillräckligt stöd.

Via Åland Gallup kunde vi se att ålänningarna föredrog ”stipendiet ” framom hundralappen.

På ett seminarium sade ÅSUB att det skulle kosta 7 000 000 euro per år så att INGEN skulle ligga under fattigdomsgränsen. Landskapsregeringen vill istället skänka 17 miljoner till vindkraftsindustrin på förslag av Ålands egen klimat-Greta. Det kallas prioriteringar, av landskapsregeringen och dess socialdemokratiska minister.

I ÅSUBs studie framkom man på Åland utnyttjar stöden till bara 23 procent. Vi har alltså en falsk trygghet, som medborgaren inte kan eller vill utnyttja. Finns det bättre alternativ?

Ja, det finns ett alternativ, som landskapsregeringen skulle kunna använda sig istället för denna hundralappen. Det heter: Negativ inkomstskatt eller omvänd inkomstskatt.

En person, som har en inkomst under en så kallad brytpunkt erhåller exempelvis hälften av skillnaden i ”negativ inkomstskatt” /omvänd inkomstskatt i reda pengar. Alla har nytta av det. Oberoende hur låga inkomster man har.

Ett exempel. Brytpunkten kunde vara där man börjar betala skatt det vill säga nära den relativa fattigdomsgränsen cirka 1 200 euro per månad. Om inkomsten är 100 euro lägre, så erhålls 50 euro i ”skatteåterbäring”/omvänd inkomstskatt, utan att man erlagt någon skatt.

Har man noll inkomst, så erhåller man halva beloppet av ”brytpunkten” i skatteåterbäring. I detta exempel 600 euro.

Systemet med negativ inkomst påminner om basinkomst, som det talas mer om, men systemet med negativ inkomstskatt innehåller alltid en morot. Det lönar sig alltid tiden att få lite högre inkomster. I systemet med basinkomst har all en fast basinkomst.

Systemet med basinkomst har testats i Finland och frågan är aktuell inför riksdagsvalet. Senaste vecka arrangerades ett seminarium på Åland. Intresset var inte så stort men tre av de åländska kandidaterna var på plats. Dock ingen från listan ”För Åland”. Nu har minister Wille Valve (MSÅ) öppnat för en möjlighet för basinkomst, medan Johan Ehn (MSÅ) sågar förslaget på sin blogg. Vad tycker MSÅ egentligen?

Negativ inkomstskatt kan bygga på att man låter skattebyrån räkna ut nettot för vad varje person ska få i bidrag och betala i inkomstskatt, och sedan kräva in skatt eller betala ut ”negativ skatt”. För de som har högre inkomster är skattesystemet som förr.

Skillnaden märks för dem med låga inkomster och skattebyrån gör en månadsvis utbetalning av omvänd skatt. Inga integritetskränkande och subjektiva behovsbedömningar. Inga krav på meningslösa aktiviteter. Inga förnedrande besök på socialkontoren. Bara en automatisk utbetalning, som man för skatteåterbäringen idag.

Kostnaderna för negativ inkomstskatt skulle alltså bli hälften av de sju miljoner, jag nämnde tidigare, det vill säga 3,5 miljoner per år och tillväxten skulle stimuleras med denna summa. 2,5 miljoner går nu till hundralappen för de som tjänar över 14 000 euro.

Det intressanta med negativ inkomstskatt är dessutom att vi kanske inte behöver invänta reformer i Finland då detta kunde reformeras med hjälp av förändringar i kommunalbeskattningen, som ligger under vår egen behörighet.

Systemet är absolut inte enkelt. Man måste välja vilken brytpunkt man vill ha. Man måste välja vilken marginalskatt man vill ha. Man måste se hur bostadsbidrag och utkomststöd, och andra stöd kunde integreras i systemet. Så att den negativa inkomstskatten skall kunna komma personerna till godo automatiskt och flexibelt. Som en stötdämpare vid oförutsedda försämringar i inkomstnivån.

Det finns många alternativ, men hundralappen gynnar bara de, som ligger mellan 14 000 och 65 000 euro. ”Stipendiet”, gynnar dem med lägre inkomster och negativ inkomstskatt gynnar de inkomstgrupper, som man väljer att gynna.

Under seminariet kunde vi höra att de flesta rikspartierna har egna modeller för denna reform och det skulle därför vara intressant att få veta vad de andra åländska kandidaterna i riksdagsvalet har för åsikter i denna fråga.

STEPHAN TOIVONEN

ÅLÄNDSK DEMOKRATI

KANDIDAT I RIKSDAGSVALET