DELA

Näringsliv och utbildning i samklang

Det är intressant att ta del av PAF:s utveckling. Det är bara att gratulera Lasse Porko och hans medarbetare till en helt fantastisk resa. En resa som troligtvis ännu bara är i startfasen. Samhällsförändringen och den tekniska utvecklingen driver fram nya affärsmöjligheter via nätet. Helt plötsligt kommer det in nya element som ruskar om de gamla strukturerna säger Lasse Porko som även efterlyser en aggressivare språkutbildning.
Men bristen på personal oroar. Varför är frågan? Lasse Karlsson på AMS anser i en intilliggande artikel att utbildningsmöjligheterna hemmavid bör ses över.

Det är lite tråkigt är att läsa att det finns nya intressanta affärsområden på Åland där bristen på utbildade hämmar utvecklingen, trots stora satsningar inom utbildningssektorn. Åland har nämligen alla grundförutsättningar att ordna efterfrågade utbildningar på både gymnasienivå och på högskolenivå. Vi har hela utbildningsinstrumentet i vår hand. Likaså har Åland förutsättningar att ordna den aggressiva språkutbildning som nämns.
Varför har då inte skolorna förmått skapa dessa intressanta utbildningar och kombinationer. Brister det i kreativiteten och i samarbetet mellan skolorna och i samarbetet med Högskolan på Åland? Brister det i samarbetet med näringslivet?

Kan det till och med vara så att dagens skolor med sina sju direktioner bara ser till sin lilla enhet och inte förmår se Åland som en helhet. Vet direktionerna att det hör till deras ansvar att samarbeta och utveckla? Kan det till och med vara så att dagens splittrade skolnät på gymnasienivån förhindrar utvecklingen? Ingenting går för allt är så tungrott.

En förändring krävs. Förändringen i detta fall heter samordning. En samordning som skapar synergier och som leder framåt. Dagens små skolor förmår inte se helheten. Svaret är en gymnasieskola med en aktiv och kreativ styrelse som ser helheten och som i samklang med det åländska näringslivet ges ansvar för utvecklingen av utbildningen. En gymnasieskola där en aktiv och kreativ ledningsgrupp under styrelsen har både utvecklings- och ledningsansvar. En skola där alla är med och bidrar till förändringen. Glöm det gamla revirtänkandet. Bli nyfiken!

När det gäller att aktivera språkutbildningen krävs troligtvis ett nytt synsätt. En gymnasieskola ger helt nya möjligheter till en aktivare språkutbildning för unga, samtidigt som språkutbildningen för vuxna kan förverkligas inom skolans vuxenutbildning. Men även företagen måste se modernare på språkutbildningen. Kanske tre dagars arbete och två dagars språkutbildning per vecka under en viss tid kan locka nya kreativa människor att söka till Åland. Förmåner som ingen annan erbjuder.

Skall Åland vara med i den snabba världen måste dagens stelbenta och tröga syn på skolornas vara eller inte vara förändras. Lösningen är en snabb och nyfiken skola.
Eftersom omvärlden förändras snabbt är långsiktig planering inte effektiv. Det gäller att kunna agera utan att veta allt i förväg. En skola bör alltså vara nyfiken. Den nyfikna skolan lever i ett tydligt och snabbt växelspel med omvärlden. Man kan säga att den är on-line med sin omvärld.
Den nyfikna skolan har nämligen insett att omvärlden blir alltmer komplex och sällan uppträder logiskt eller förutsebart. Den nyfikna skolan är känslig och vågar löpande ompröva och ifrågasätta sina arbets- och verksamhetsformer. Den nyfikna skolan uppfattar framtiden och omvärlden som formbar och skapar själv de verktyg som behövs för att åstadkomma det den själv önskar.
Alltså exakt så som Ålands gymnasieskola kan bli.

Ålands lagting har lösningen i sin hand i form av lagframställningen ” Landskapslag om gymnasieutbildning”. Se nyfiket på framtiden!
Hälsningar
Sture Skogberg