DELA

Näringsavdelningen – i allmänhetens tjänst

Näringsavdelningens verksamhetsområde är att främja näringarna, sysselsättningen och en regional balans. Till avdelningens uppgifter hör därmed att allmänt planera, leda, utveckla, samordna, följa upp och utöva tillsyn inom områdena utveckling av näringarna och innovationssystem, regional utveckling, arbetsmarknadsfrågor, jordbruk med binäringar, fiske, fiskodling, fiskevård, skogsbruk, jakt och viltvård samt förvaltning av landskapets jordbruksegendomar, fiskevatten och skogar vilka inte ingår i naturreservat.

Avdelningens budgetutgifter år 2013 är ca 23,5 miljoner euro och av dessa utgör ca 18,1 miljoner euro så kallade överföringsutgifter eller transfereringar som betalas ut till olika ändamål i det åländska samhället. Den största delen, ca 82 %, av näringsavdelningens överföringsutgifter kanaliseras till det åländska näringslivet eller används för ändamål som främjar och utvecklar näringslivet. En del av överföringsutgifterna kan karaktäriseras som regionalpolitiska insatser som syftar till ökad sammanhållning och bygemenskap och vars effekter för näringslivet är betydligt mer indirekta. Resterande överföringsanslag är arbetsmarknadspolitiska stöd till enskilda, arbetsgivare och för projekt och kurser som handläggs av Ams. Inom näringsavdelningens förvaltningsområde är 76 personer anställda, 55 hör till näringsavdelningens olika verksamheter och 21 personer arbetar på Ams.

De flesta av avdelningens verksamhetsområden styrs av EU-rätt. Det gäller särskilt offentliga stöd till företag oavsett om de finansieras med landskaps- eller EU-medel. Den största delen av näringslivspolitiken finansieras numera delvis genom de sjuåriga EU-programmen med finansiering från både EU och landskapet. Under året pågår ett intensivt beredningsarbete för att formulera regler för företagsstöd och program för EU-finansiering perioden 2014-2020. Målsättning och inriktning konkretiseras av landskapsregeringen tillsammans med en rad branschorganisationer och intresseföreningar inom vissa givna ramar. Den preliminära bedömningen är att programmen omfattar över 70 miljoner euro i offentliga medel under perioden 2014-2020. Näringslivets insats är vanligen minst lika stor så det är över 140 miljoner euro som ska användas för att stärka kompetens och en långsiktigt hållbar konkurrenskraft på Åland de kommande sju åren. I utformningen av programmen kommer landskapsregeringen att fästa vikt vid en tillväxtinriktad näringslivspolitik för en växande arbetsmarknad. Ökade exportintäkter till Åland, ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning, likartade förutsättningar som konkurrenterna samt att motverka marknadsmisslyckanden är motiven för att bevilja företagsstöd med offentliga medel. Samtidigt är det skäl att påminna om att de största ekonomiska riskerna tar alltid företagen.

Det vilar ett stort ansvar på oss tjänstemän som hanterar alla ålänningars skatteinbetalningar. Förtroendevalda har beslutat om målsättningar och beställer en effektiv förvaltning. Alla medborgare har en berättigad förväntan på att pengarna används till det avsedda ändamålet, att det görs på ett sätt så att beslut kan granskas och att rättssäkerhet kan garanteras. Idag efterfrågas även allt fler uppgifter om statistik och resultat av politiska åtgärder. Före insatser startas ska gärna konsekvenser kunna förutses för att uppnå målsättningar och i efterhand utvärderas de.

Sammantaget gör detta att alla berörda bör dokumentera och verifiera händelser och i slutändan ger denna ordning och reda en ökad byråkrati. Till en stor del beror de administrativa kraven på EU-rätt men i tolkningen finns det ofta utrymme för olika lösningar. Min personliga reflektion är att den åländska förvaltningen möts av oproportionerliga administrativa krav just för att vi är så små. Det finns en förväntan om att det ska vara möjligt att ha kännedom om allt i ett litet samhälle. Lite oftare borde frågan ställas om vad informationen ska användas till. Finns det inget klart syfte med den efterfrågade informationen borde den inte samlas in. Vi har en skyldighet att inte belasta uppgiftslämnare med onödigt arbete.

I motsats till vad som ibland hävdas avskyr vi tjänstemän på näringsavdelningen onödig byråkrati. Vi ägnar regelbundet tid till att hitta arbetsformer som uppfyller ställda krav men med minimal belastning för våra kunder. I valet mellan att belasta kunder eller öka vårt interna arbete är det alltid det senare som gäller. Ur ett näringslivsperspektiv är långsiktiga, tydliga och förutsägbara regler det bästa. Trots det finns det alltid förbättringar att göra och vi blir också hemmablinda.

De åländska företagen har ordning och reda. Vi har goda erfarenheter av företag som söker stöd eller redovisar sina projekt och vi uppfattar dialogen som positivt konstruktiv. Det är egentligen heller ingen större skillnad mellan stora och små företag. Små företag genomför ofta små projekt och då är det förstås mindre arbete med redovisningen. Det uppstår ibland diskussion om vissa typer av kostnader och allt går förstås inte att finansiera med offentliga medel. För företag är den mest problematiska biten kravet på konkurrensutsättning. Även om bidraget är en liten del av investeringen finns det ett krav på att inköp över 10.000 euro bör konkurrensutsättas för att det ska vara bidragsberättigat. Det är inte alltid det går att begära fler offerter för inköp och då bör det tydligt motiveras.

De problem i samband med EU-finansierade projekt som vi noterar på avdelningen gäller framförallt för föreningar. Dels gör den vanliga efterskottbetalningen av bidrag att det likviditetsmässigt är svårt, dels finns det en föreställning om att all föreningsverksamhet berättigar till bidrag. Vi försöker underlätta för föreningar att genomföra projekt genom att bevilja förskott på en del av stödet. Det är ändå viktigt att planera genomförandet så att det finns pengar till att fullfölja projektet. Vi bjuder även in alla som har beviljats stöd såväl företag som föreningar till näringsavdelningen för att gå igenom beslutet och informera om vad som förväntas av projektägaren. Det underlättar för alla om projektets innehåll är tydligt beskrivet och våra tjänstemän står till tjänst för att svara på frågor.

Vi har ansträngt oss för att förkorta handläggningstiderna och just nu är den äldsta ansökan om utbetalning av ERUF-stöd en månad. Handläggningstiden för nya ansökningar är tyvärr än så länge längre än det.

Landskapsregeringens mål är att skapa en märkbart positiv förändring i företagens vardag. Därför vill vi veta vad du som företagare upplever som krångligt eller onödigt och hur skulle du vilja ha det istället. Landskapsregeringen tillsätter i april ett Regelråd bestående av näringsminister Fredrik Karlström och representanter för Ålands näringsliv, Företagarna på Åland, Visit Åland, Ålands producentförbund, Ålands fiskare och Ålands fiskodlarförening med uppgift att ta emot synpunkter och förslag samt åtgärda dem. Näringslivsutvecklare Dan Backman kommer att vara kontaktperson för Regelrådet och det går bra att kontakta honom redan nu.

Tips till dig som söker offentligt stöd
– Fråga gärna! Det är bättre att reda ut oklarheter i förväg.
– Använd inte offentligt stöd till mat och dryck åt personer som deltar i ett projekt.
– Bidrag betalas ut för verkliga kostnader. Undvik intern fakturering som är svår att verifiera.
– Begär offerter för större inköp för att vara säker på att projektet genomförs kostnadseffektivt.
– Bokför projektet separat från början.
– Ge oss respons! Kom gärna med synpunkter och förslag till förbättringar!
Linnéa Johansson
Avdelningschef
Näringsavdelningen