DELA

När kommer konsekvensbedömningarna?

Nu har då landskapsregeringen beslutat sig för hur den framtida kommunkartan på Åland skall se ut. Men i likhet med Ålands kommunförbunds direktör Magnus Sandberg frågar också jag mig att när kommer konsekvensbedömningen , och när kommer planen för tillvägagångssättet? Det enda vi hittills fått veta är att allting blir rättvisare, tryggare och bättre med färre kommuner, den överstora kommunala administrationen minskar och kostnaderna blir färre. Men enligt min mening räcker inte detta som konsekvensbedömning av en eventuell kommunsammanslagning.

För nog måste man väl ha gjort analyser över vilka konsekvenser en sådan stor reform får, både för enskilda människor och för samhället i stort, och likaså för kostnaderna för densamma.

Dessutom måste det väl också från landskapsregeringens sida redan nu finnas en plan över hur genomförandet av kommunreformen skall ske. Dessa dokument måste ju redovisas för lagtinget samtidigt som man informerar om förslaget till ny kommunindelning.

Nu är det nog landskapsregeringens skyldighet att snarast informera kommunerna om hur det är tänkt att processen skall gå till. Man kan inte i en så här stor fråga bara fatta beslut över huvudet på kommunerna , och sedan hänvisa till den nya lagen om kommunindelning, och hävda att det är kommunernas egen sak att ordna allt till det bästa på egen hand.

Det är dags att landskapsregeringen tar ansvar för sina egna beslut. I nuläget verkar det som om det i första hand var en ändring av kommunkartan som var det viktigaste, varken konsekvenser, kostnadsberäkningar eller någon planering av hur projektet skall genomföras har hittills redovisats av landskapsregeringen, varför det troligen inte heller finns någonting att redovisa.

Hur ser tidsplanen ut? Vilka direkta förmåner får kommuninvånarna i färre kommuner. Hur kommer landskapsandelssystemet att påverkas av en kommunsammanslagning? Vilka regler kommer att gälla för de samarbetsavtal som i dagsläget finns mellan kommuner som i framtiden kommer att ingå i andra kommunkonstellationer?

Det verkar ju solidariskt och bra att de kommuner som har god ekonomi skall bidra ekonomiskt till att sämre lottade kommuner får det bättre. Men är kommuninvånarna i de ekonomiskt bättre lottade kommunerna införstådda med att de skattehöjningar som de drabbas av framöver beror på att en eller flera ”nya ” kommundelar behöver mer pengar ?

Den enda kommun som går skadeslös ur den här processen är ju Mariehamn, som inte behöver ta ansvar för sämre ekonomiskt lottade delar av Åland, utan som i stället får en del av Svinö holme som present av Landskapsregeringen, och eventuellt tilldelas Järsö-Nåtö området som är en ekonomiskt bärkraftig del av Lemlands kommun. Var finns rättvisan i det förslaget?

Skärgårdskommunerna går nog mest lottlösa genom kommunindelningsprocessen, ekonomiskt sett. Ur ekonomisk synpunkt sett vore det väl bättre att de inkorporerades med Mariehamn, som redan nu har en så stor offentlig administration att de utan att behöva bygga ut den även kan ta hand om skärgårdskommunernas administration.

Då kanske man även fick anledning att se över hur skärgårdstrafiken skall se ut i framtiden, om den är en del av Mariehamn, i stället som nu handhas av landskapsregeringen. Och kanske både kortrutten och tunnelbyggen läggs på is, om Mariehamn skall betala kalaset.

Runa Lisa Jansson