DELA

Nanotekniken – en viktig möjlighet för miljön och för Finland

Nanoteknikens mest lovande uppfinningar är nanokolen och av dem främst nanokolröret. År 1985 upptäcktes fulleren, nanokol i formen av en fotboll. Upptäckten ledde 1996 till Nobelpriset för britten Harold Kroto och amerikanerna Robert Curl och Richard Smalley.
Då kolröret och -bollen förenas bildas en knopp.
Nanoknoppen är en finländsk uppfinning. Den uppstod vid Aalto-universitetet. Vårt finländska nanokolskunnande går i spetsen för EU-länderna.

Nanotekniken väcker entusiasm och detta med fog. Av de nya teknikerna är nanotekniken den mest generiska. Dess tillämpningsmöjligheter är nästan gränslösa och redan i dag uppgår tillämpningarna till hundratals. Trots detta påstår forskarna att vi ännu bara befinner oss i början.
Det talas om en miljövänlig teknik, som sparar sinande råvaror och skonar miljön – en omvälvande teknik, som kommer att utgöra en del av vardagen i bl.a. elektronik, batterier, belysning, energiindustrin, selektiva mediciner, filter och kläder. I motsats till många andra grundämnen finns det gott om kol i världen.

Användningen av litiumbatterier i bärbara datorer, mobiltelefoner och kameror har ökat hela tiden. Större är dock strömförbrukning i el- och hybridbilar och batterierna utgör här en utmaning. Med traditionell teknik är laddningstiderna långa och batterierna stora och tunga. Genom att ersätta en del av litiumet med elledande och lätta nanorör kan man göra elbilarna användarvänligare och mera ekologiska.
Även i vindkraftverkens propellrar ger nanokolets lätthet i kombination med dess styrka ett avsevärt mervärde. Tunna nanokolrör möjliggör rullbara dator- och telefonskärmar och i pekskärmar kan metallen ersättas med kol.

Forskningen och speciellt produktutvecklingen i nanomaterial är ännu i sin början. En del tillämpningar, såsom batterierna, är dock redan mera färdiga. Läkemedelsindustrins nanokolrelaterade patent har fördubblats sedan 2002. Allt som allt talar vi om tillämpningsmöjligheter i klassen miljarder euro.

Vilken kommer Finlands roll att vara och kommer vi att kunna utnyttja möjligheten till dess fulla belopp?
Vi är en liten nation och våra satsningar på forskning och utveckling borde kunna riktas rätt. Det kräver att åtgärderna sker ganska koncentrerat, men även att vilja till risktagning finns. Det ligger en del tur och slump bakom de industriella framgångshistorierna, men goda resultat förutsätter nog ändå en hel del svett och tårar, svåra val och en medveten vetenskaps- och företagspolitik.

Vi har en hög nivå på forskningen inom många ämnen vid våra högskolor och forskningscentraler. Som bäst är det när det leder till en spiral av insikt och inlärning av nytt. Men ser vi till fakta, leder forskningsresultat hos oss alltför sällan till tillväxtduglig företagsverksamhet.
Många är de utlänningar som beundrar att forsknings- och utvecklingssatsningarnas andel av vår BNP är hög, och att forskarnas andel av befolkningen är stor. Vi har också ett utvecklat sk innovationssystem. Men leder systemet till nya arbetsplatser inom exportindustrin eller till exportintäkter ?

I diskussioner med såväl vetenskapsvärlden som företagarna har behovet av en bättre fungerande riskfinansiering och satsning på företag med framgångsmöjligheter på lång sikt kommit fram. Det är här det behövs ett nytänkande. Men kanske är det dags att våga vara mera systematisk och satsa mera på de bästa ideerna med tanke på företagsverksamhet? Det kunde uttryckas som färre, men bättre projekt som verkligen har marknadspotential.

I detta nu har vi två finländska företag inom nanoteknikbranschen. Amroy, vars marknader ligger i Asien och dit det exporterar bl.a. industriytbeläggning för oljetankers och -komponenter till vindkraftverk.
Det andra Canatu, som utvecklar nanoknoppteknologi, har uppmärksammats med en placering på den värderade Red Herring 100 Global -listan. Priset delas ut årligen till världens hundra bästa teknologiföretag och Google, Skype och YouTube, som sedermera nått global framgång, dök i tiden upp i den stora allmänhetens medvetande just i samband med Red Herring -vinnarlistan.
Canatu utvecklar nya nanomaterial och dess viktigaste produkter är tunnfilmer av ny typ, vilka används i LCD-skärmar och solceller.

De lönar sig att noga följa med dessa företag. De fungerar nämligen som indikatorer för hur vi i Finland lyckas skapa företagsverksamhet ur toppforskning samt hur vi lyckas värna om de företag som ger sig in i leken.
Men framförallt – det är flere av denna typs företag vi behöver – för att kunna bevara vår välfärd. Vi kan inte leva endast av att producera service åt varandra.

Astrid Thors