DELA

Motiven för färre kommuner är många

Debatten kring en åländsk kommunstruktur blir ofta fylld med argument utan fakta som att närdemokratin försvinner, det åländska entreprenörskapet minskar, avstånd till skolor o äldreomsorg ökar, den kommunala servicen försämras, att värnandet om den egna bygden rycks bort, den stora kommunen äter upp de små etc. Därför intressant att lyfta blicken och faktamässigt se hur våra grannar lyckats skapa större och mer rationella o effektivare kommunstrukturer.

Erfarenheter från bl.a. Danmark (Från 270 till knappa 100 kommuner) – visar på både bättre samordning och ökad service. Effektivare organisation har gjort att resurser kan läggas på välfärd och utveckling i stället för administration. Större enheter kan drivas mer kostnadseffektivt. Det understryker med tydlighet även ÅSUBs sifror där Mariehamns och Jomalas offentliga kostnader/capita är avsevärt lägre jmft med mindre kommuners. Professor Ulrik Kjaer vid universitetet i Odense konstaterar att demokratin inte har tagit stryk. Detta trots att nästan hälften av kommunpolitikerna försvann och avstånden till väljarna ökade, men partisystemet blev utbyggt i alla kommuner och mediernas täckning har blivit mycket bättre, med mer bevakning och granskning. Det är en demokratisk vinst, enligt Ulrik Kjaer. Samma utveckling syns i våra grannländer.

I större kommuner är det också troligare att det råder konkurrens om positionerna till kommunfullmäktige osv, vilket gör att politiken blir mer aktiv och levande. I mindre kommuner kan det till och med vara svårt att rekrytera representanter som vill sitta i nämnder. Ytterligare en svårighet för de allra minsta kommunerna är att upprätthålla en rättssäker servicenivå.

Det som enligt mig många gånger glömts bort är näringslivets behov o förutsättningar. Därför extra intressant att läsa den nya utredning som Värmlands handelskammare beställt av Sweco. Den visar på ekonomiska incitament för en utveckling mot större och färre kommuner i Värmland (idag 16 kommuner). Här handlar det om att välja spår. Ska man fokusera på det som fungerar bra idag eller rusta för att det även ska fungera bra i framtiden? Ska vi förekomma eller låta oss förekommas? Värmlands handelskammare tycker att valet är enkelt. Att kvarstå med dagens antal kostar i form av minskad konkurrenskraft. Det har varken Värmland eller de värmländska företagen råd med.

I våra grannländer är erfarenheterna kring kommunstrukturer huvudsakligen positiva, speciellt sett över tid. Nedan några positiva erfarenheter:

Det kollegiala samarbetet, resursslöseri att alla på sitt håll ensamma sitter och försöker utveckla sina processer.

Möjlighet till effektivisering och rationalisering gällande administration och givetvis minskning av driftskostnaderna.

Sammanslagning öppnar möjligheter för att förändra och förbättra organisationen enligt ”best practise”.

Harmonisering av servicenivåer, taxor. En mer jämlik behandling oberoende bostadsort. (Olyckligt om vi får ett Åland där val av bostadsort styr nivån på samhällsservice).

Kostnadsrisker fördelas på ett större antal invånare och ekonomiska muskler (små kommuner mycket kostnadskänsliga).

Möjlighet att förtäta fastighetsmassa.

Bättre och bredare specialkunnande inom förvaltningen.

Större valfrihet för medborgaren.

Minskar avtalsdjungeln.

Förbättrad kompetensförsörjning inom förvaltningen.

Möjlighet för tjänsteinnehavare att i högre grad specialisera sig och utveckla sitt eget kunnande.

Positiv förändringspuls.

Bättre tillgodoseende av specialbehov, t.ex. i skolorna med speciallärare, kuratorer, psykologer o.s.v.

En kommunstruktur bygger ett starkare Åland med möjligheter till att bevara välfärd och regionala behov. Det skapar även ett starkare Åland med bättre konkurrensmöjligheter något som är av yttersta vikt för vårt näringsliv.

John Holmberg

Lib