DELA

Möckelö havsbad är värt rubriker

Nyligen har stadens tjänstemän förhandlat med investerare om försäljning och exploatering av Möckelö havsbad med kringliggande vidsträckta mark- och strandområden väster om havsbadet och vid Svibyviken. Dessa områden i Jomala har varit i stadens ägo i 99 år.
Stadsstyrelsen är värd en eloge för att förslaget backades vid mötet senaste torsdag. Hela affären har dock passerat utan större rubriker i våra tidningar, än mindre någon synlig debatt. Det förvånar och förskräcker. Detta är trots allt en första rangens fråga för Mariehamn, för Jomala och för hela Åland.

Staden är förvisso välplanerad. Det gäller i synnerhet stränderna som nästan i sin helhet är tillgängliga för stadsbor och besökare. Här finns parker, simstränder och fina promenadstråk, men områden för friluftsliv (fritidsområden) ryms inte i någon större utsträckning inom stadens begränsade areal. (Av Finlands städer är det endast Helsingfors som är tätare bebyggt än Mariehamn räknat i invånare per kvadratkilometer.) Under sådana omständigheter är stadens fritidsområde på Järsö i Lemland och Möckelöområdet i Jomala synnerligen viktiga för stadsbornas trivsel och, får man väl säga, hälsa.

Möckelöområdet var mycket välutnyttjat när Mariehamn var badort och ännu på 1960-talet fanns skytteltrafik över Svibyviken till Möckelö där mariehamnare och turister badade och roade sig. Det var före sommarstugornas tid. Men man behöver inte vara profet för att inse att Möckelö åter kommer se glansdagar. Om utvecklingen fortsätter som nu kommer sommarstugor om några generationer inte att vara var mans egendom som idag. Gemensamt ägda friluftsområden kommer åter till heders.

För Jomalas vidkommande har Möckelöområdet stor betydelse. Det är inte förvånande att man träffar sina vänner från Jomala badande på stadens simstränder, promenerande i Tullarns äng, vid Möckelö havsbad eller på stadens friluftsområde på Järsö. Försök räkna de konkurrenskraftiga allmänna badplatserna och friluftsområdena vid vattnet i Jomala! Det går fort.

Möckelöområdet är också en åländsk angelägenhet. Skyddet av stränder är rudimentärt på Åland, liksom samhällsplaneringen. På Åland är den skyddade arealen ca 1,5 %, vilket är långt mindre än i Sverige och Finland och långt under de 7–9 % som rekommenderas av EU.

Allt tal om otillfredsställande strandskydd avfärdas med att här finns hur mycket stränder som helst. Ändå hör man ofta besökare på fasta Åland berätta hur svårt det är att med bil eller cykel hitta ner till en allmän strand för att promenera på de blankslipade klippor som pryder våra turistbroschyrer. Det är en svårighet också för åländska guider att hitta dem när man åker omkring med buss. Och hur många allmänna sandstränder av någorlunda storlek och i söder eller västerläge finns på Åland? Det går fort att räkna dem.

Allt behöver inte användas hela tiden. Vi skall ha något kvar också när staden fyller 200 år.
Folke Wickström
Jerker Örjans