I Finland har det redan länge rekommenderats att Bank-ID främst används för identifiering på bankernas egna webbplatser. På andra webbplatser, till exempel myndigheters tjänster, rekommenderas det att man identifierar sig på andra sätt, till exempel med mobilcertifikat. Detta har rekommenderats inte bara av Konsumentförbundet utan även av exempelvis Finlands Bank.
Mobilcertifikat är en identifieringsmetod som tillhandahålls av teleoperatörer och fungerar via mobiltelefon och telefonnummer. För närvarande är Telia den enda operatören som erbjuder mobilcertifikat till ålänningar, även om man vet att Telias tjänster inte alltid fungerar helt problemfritt på svenska i Finland.
I en intervju i Ålands radio konstaterar Ålcoms vd Tom Bengtsson att Bank-ID är ett säkert sätt att identifiera sig. Han har helt rätt i att Bank-ID i grunden är säkert när det används på rätt och tillförlitliga webbplatser. Problemet är att det på nätet finns många så kallade bluff- eller bedrägerisidor som ser helt ut som riktiga tjänster. Konsumenter kan hamna på sådana sidor via länkar i e-post eller sms utan att märka det. Om man då identifierar sig med Bank-ID kan bedragare få tillgång till uppgifter eller missbruka identifieringen. Använder man i stället mobilcertifikat kan bedragaren inte komma åt pengarna på offrets bankkonto på samma sätt.
Även mobilcertifikat kan naturligtvis utnyttjas i olika bedrägeriförsök. Därför ska konsumenter alltid vara uppmärksamma när de rör sig på nätet. I utgångsläget är mobilcertifikat ändå ett betydligt säkrare val än Bank-ID, eftersom det minskar risken att bankuppgifter hamnar i orätta händer via bluffwebbplatser.
Ett annat alternativ är det så kallade certifikatkortet – det blåaktiga identitetskortet med mikrochip som många redan har. Med kortet kan man identifiera sig även i många svenska myndighetstjänster. Nackdelen är att man ofta behöver en separat kortläsare till sin dator.
Jag vill tacka för att mobilcertifikatet nu diskuteras och för att Ålcom bedömer att tjänsten kan erbjudas till deras abonnenter under 2026. Det skulle förbättra konsumenternas datasäkerhet och öka tillgången till säkra identifieringsalternativ på Åland.
JUHA BEURLING-POMOELL
GENERALSEKRETERARE
KONSUMENTFÖRBUNDET RF
MARIEHAMN





