DELA

Miniminorm krävs i äldreomsorgen

En miniminorm på 0,7 krävs för att säkra tillräckligt med personal inom äldreomsorgen.

Under flera år har landskapets tjänstemän talat för att den åländska äldreomsorgen ska följa rikets rekommendationer. Behovet av boendeplatser för äldre på Åland skulle enligt riksmönstret följa samma procentsatser som i riket. Personaldimensioneringen har varit föremål för granskning särskilt i staden. Antalet vårdare per klient har ifrågasatts och jämförelser med riket har visat att Åland och Mariehamn har fler vårdare per äldre än i riket.

När skandalerna inom äldreomsorgen i riket avslöjades och det visade sig att äldre for illa och till och med dog av vanvård på särskilt privata boenden tystnade landskapsregeringens ensidighet i fråga om riket som norm och ideal för den åländska äldreomsorgen.

I den finländska valrörelsen har äldreomsorgen fått en viktig roll. Alla partier utom Samlingspartiet har tydligt deklarerat att den äldrelag som infördes i riket år 2012 måste kompletteras med en bestämmelse om minimiantal vårdare per klient. Något man försökte införa redan 2012 men som en majoritet då avvisade i riksdagen.

Efter den omfattande vanvården i äldreomsorgen i Finland inser man nu behovet av en miniminorm för att trygga klienternas säkerhet och personalens möjligheter att utföra ett kvalitativt tillfredsställande arbete. Normen är också viktig för att säkra att de privata vårdbolagen håller en kvalitet på en viss miniminivå.

De fackliga förbunden som representerar arbetstagarna inom äldreomsorgen har krävt en miniminorm redan en längre tid utan att de politiskt ansvariga lyssnat. Kommunala representanter i riket motsätter sig en norm av ekonomiska skäl. En inställning som är svår att förstå.

Vill kommunalpamparna inte att de äldre ska garanteras en säker och bra omsorg? Istället borde man från kommunalt håll kräva höjda statliga anslag för att förverkliga 0,7 vårdare per klient. De partier som sannolikt kommer att ingå i nästa riksregering har redan lovat att finansiera mininormen vilket med största sannolikt betyder att det blir så.

I rikets äldrelag införs med den nya regeringen 0,7 som mininorm för personaldimensioneringen inom äldreomsorgen.

I den kommande åländska äldrelagen är det oklart om personaldimensioneringen blir minst 0,7. Landskapsregeringens tjänstemän och ansvariga ministern tyckts streta emot. Nu är man tydligen inte lika sugen på att följa rikets linje?

Oberoende av det är det viktigt att den åländska äldrelagen innehåller minst 0,7. Enligt den politiska praxis vi följt på Åland ska sociala förmåner vara minst lika stora som i riket och helst aningen bättre vilket i detta fall skulle betyda att vi ska gå in för 0,8 vårdare per äldre. Social- och hälsovårdsministeriet i riket rekommenderar 0,7 som miniminorm och 0,8 för att klienterna ska få mera personlig omsorg.

Lyckligtvis har socialnämnderna på Åland sett till att det finns tillräckligt med personal inom den åländska äldreomsorgen. Men bristen på behörig personal är redan akut. Därför måste omedelbara åtgärder sättas in för att utöka antalet utbildningsplatser för äldrevårdare.

Enligt ÅHS:s utlåtande om den kommande åländska äldrelagen ökar andelen 80-åringar och äldre med 40 procent under åren 2015 till 2025. Det kräver ökade resurser, fler vårdare och fler boendeplatser särskilt för äldre med demenssjukdomar.

Problemet kan inte lösas genom att man blundar och hoppas på det bästa. Tvärtom måste vi få fram mera fakta och planera långsiktigt och hällbart. Våra gemensamma skattepengar ska användas för äldreomsorgens utbyggnad. Alla som får leva blir gamla.

Välfärden ska omfatta alla de som på ålderns höst behöver vård och omsorg för att leva ett tryggt och värdigt liv.

BARBRO SUNDBACK (S)