DELA

Miljöstödet har effekt!

I en stort uppslagen artikel i tisdagens tidning och med en uppföljare i ledaren på onsdagen ifrågasätter Nya Åland miljöstödets effekt på vattenkvalitén. Som stöd för sina påståenden har man diagram uppgjorda av Husö biologiska station samt ett gammalt pressmeddelande från Miljöcentralen i Finland. Upptakten till det hela är landskapets upphandling av en utredning över miljöstödets effekter på de åländska vattendragen.

Det kan uppfattas att vi som yrkeskår är snarstuckna då vi blir beskyllda för att vara miljöbovar men med tanke på de insatser som gjorts har vi en viss anledning. Framförallt om man som i nämnda artikel och ledare hanterar statistik och sanning mycket ovarsamt. Som artikeln i onsdagens tidning är upplagd vill man göra det helt klart för läsaren att det är jordbruket som står bakom de ökade näringsmängderna i havet.
Tittar vi på de enskilda pelarna över utsläpp så konstaterar vi att så inte är fallet. Utan att behöva vänta på Miljöcentralens utredning för 85.000 euro så kan jag redan nu berätta att lantbrukets kväveanvändning har minskat med nästan en tredjedel sedan 1995 och fosforanvändningen med nästan två tredjedelar. Vi är inte sämre än att vi medger att användningen av framförallt fosfor tidigare var alldeles för hög men den baserade sig på den tidens forskning och rådgivning. Nu har vi å andra sidan kommit i ett läge där fosfortillgången börjar vara så låg att skördenivåerna sjunker. Detta märker vi framförallt inom potatisodlingen vilket resulterar i att många odlare väljer att upphöra med odlingen på grund av dålig lönsamhet. På sikt kan detta innebära att fabrikens existens på Åland äventyras.

Enligt Miljöbyrån påverkar jordbruket på Åland framförallt våra innervikar, påverkan i ytterskärgården är väldigt liten. Studerar vi kartmaterialet från 2003 i tisdagens tidning ser vi rödfärgade, alltså vattenområden med dålig kvalité, just i dessa innervikar. Ser vi sedan på kartan från i fjol är dessa områden praktiskt taget borta. Detta ser jag som en tydlig effekt av vårt miljöstöd. Minskade och bättre anpassade gödselmängder, bättre odlingsmetoder, ordnad kreaturs gödselhantering och lagring skyddsremsor har effekt! Detta visar också de långvariga analysserier som miljöbyrån gjort i ett flertal diken runt om på Åland. Bland annat i den omtalade Möckelbybäck visar statistiskt säkrade uppgifter att näringshalterna i vattnet har minskat.

Skall vi leta efter orsaker till varför näringshalterna i den yttre skärgården inte minskar kanske vi behöver titta lite längre bort. Nyligen upptäcktes en stor utsläppskälla i Ryssland, vid Finska vikens kust. Utsläppet enbart här motsvarar hela Finlands årliga utsläpp av fosfor. En uppmärksammad svensk dokumentär visade på enorma mängder gödsel från djurfabrikerna i St.Petersburgs trakten som kördes ut i skogarna varifrån det sedan rann ut i Finska viken. Då strömmarna i Finska viken rör sig motsols är det kanske lättare att förstå varför vattenkvalitén inte blir bättre i vår ytterskärgård. Det här är uppgifter som borde ha varit välkända både för Annika Orre och för Tony Cederberg vid Husö biologiska station men nu var ju inte det lämpligt i det här sammanhanget när det var jordbruket här hemma som skulle utpekas.

Om artikeln i tisdagens tidning var vinklad blev sedan uppföljaren i ledaren på onsdagen inte bättre. Att skriva om ”monokulturer och enorma mängder gödsel som rinner ut i havet” är inget vi känner igen bland jordbrukarna på Åland. Att sedan påstå att de ekologiska odlarna inte skulle få miljöstöd är också helt fel. Dessutom är de ekologiska odlarna inte ”några få procent” utan nästa 20 % av den totala jordbruksarealen på Åland odlas ekologiskt.
Det jag kan hålla med om är att nordiskt jordbruk inte kan konkurrera med kvantitet eller låga priser. Vi arbetar ständigt med att försöka lyfta fram de närproducerade produkterna som både miljövänliga och etiska. Detta arbete gynnas knappast av den typ av journalistik vi sett exempel på i Nya Åland den senaste veckan.
Tage Eriksson,
vik. vd Ålands Producentförbund