Mera vindkraft?
Vi är många som skrivit kritiska artiklar om vindkraften. Den ger inte en jämn och tillförlitlig produktion till skillnad från kärnkraft, den är dyrare än kärnkraften och kräver enorma ytor. Bullret gör att alla djur lämnar områden med vindkraft. Miljarder insekter krossas av rotorbladen, som släpper ifrån sig mikroplast. Protesterna mot anläggningarna ökar och i Sverige stoppas därför många vindkraftsparker.
Man försöker lägga dem långt från bebyggelse vilket medför att stora orörda vildmarker blir förstörda. Vägar och kabeldiken till varje torn skär sönder marken och trädens rötter. I alla tider har havet varit en soptipp för det man inte velat ha på land och samma nu för vindkraften.
För att bygga ett kraftverk, vilket som helst, krävs naturresurser i form av material, främst betong och stål men också annat. För vindkraft krävs mycket plast, som kommer från fossil olja. För att bygga ett kraftverk, som ger 1 000 megawattimmar el, anger US department of Energy att vindkraft kräver 9 310 ton material, ett kärnkraftverk 840 ton. En liten SMR kärnreaktor bara 250 ton.
Vatten- och solkraft kräver ännu mer än vindkraft. De här siffrorna torde gälla landbaserad vindkraft. Den havsbaserade kräver ännu mer stål och betong, material med stor klimatpåverkan.
Ett EU direktiv medförde att Åland fick ändra sin vattenlag för ett par år sedan. EU:s intention var att öka skyddet av haven. Någon sådan intention hade man inte här. Istället skulle havet utnyttjas maximalt.
Skyddsområden fanns från början inte alls med i havsplanen. Om man nu tillåter vindkraft i havet behövs inga skyddsområden, mikroplasterna gör så småningom slut på allt liv. Vid sidan av stigande vattentemperaturer är mikroplast det största hotet mot havslevande organismer och djur. I förlängningen får människan också i sig plasten då vi äter mat från havet. Någon teknik att rena haven från mikroplast finns inte.
Kärnavfall går att hantera och i framtiden också använda upp.
Trots all kritik i insändarspalterna har det varit dödstyst från politiker och investerare. Nu vill jag ha lite svar. Åland ska enligt landskapsregeringen ha minskat sina koldioxidutsläpp med 80 procent till år 2030. Någon konkret plan har inte presenterats. Jag ber minister Alfons Röblom svara på följande frågor:
– Anser LR att en satsning på vindkraft minskar utsläppen av koldioxid (CO2)?
– Åland har idag i huvudsak CO2 fri el från Sverige. Behövs den el som vindkraften skulle generera här på Åland?
– Är utsläpp av mikroplaster i havet något att bry sig om?
Jag ber också om svar från Anders Wiklund och Ålandsbanken på följande
frågor:
– Kommer vindkraftsbolagen att få stödpengar från staten eller landskapet? Hur mycket i så fall?
– Ingår kabeldragning i priset för kraftverken eller skall den kostnaden belasta elkonsumenterna och skattebetalarna?
– Vad är den beräknade produktionskostnaden per kWh el?
– Är miljöfrågorna och risken för utsläpp av mikroplaster något att bry sig om?
JAN GRÖNSTRAND
SVAR PÅ INSÄNDARE:
Åländsk vind är en stor naturresurs. Landskapsregeringens målsättning är att Åland ska bli ett naturligt centrum för förnybar energi i Norden. Det är helt i linje med den enorma omställning som nu sker runt omkring i världen. Vindkraften är till exempel en hörnsten i EU:s energipolitik.
Våra åländska havsområden är en åländsk naturtillgång, med passande djup och bra vindförhållanden. Jag är helt övertygad om att produktion av förnybar energi kommer att vara ett viktigt ekonomiskt ben för Åland att stå på i framtiden.
All energiproduktion har sina utmaningar. Samtidigt går utvecklingen på energiområdet väldigt snabbt, med förfinade tekniker och innovationer. Vi måste helt enkelt gå över till en hållbar energiproduktion som vare sig släpper ut växthusgaser eller lämnar efter sig kärnavfall som måste ligga isolerat i 100.000 år.
Den satsning på storskalig havsbaserad vindkraft som landskapsregeringen nu krattar manegen för att förverkliga ska till stora delar ses som en exportsatsning. Detta eftersom potentialen är hundra gånger Ålands nuvarande energibehov. Åland med sitt geografiska läge mitt emellan två energitörstande nationer har därför goda möjligheter att bidra med fossilfri energi på export. Det är också intressant för Åland att nära följa utvecklingen av vätgasekonomin och dess möjligheter för till exempel sjöfarten. Tillverkning av vätgas kräver som bekant stora mängder energi.
Det har ställts frågor om hur stor mängd mikroplast som havsbaserad vindkraft genererar. Den frågan måste naturligtvis tas på allvar. Mikroplast är ett stort problem eftersom den hotar våra ekosystem och vår hälsa. Det finns exempel på att man funnit mikroplaster i saltkar på middagsborden. I första hand måste vi komma åt att mikroplaster sprids via bildäck som slits på vägarna, kläder som innehåller mikroplaster som sprids när kläderna tvättas, och plastpåsar och annat som hamnar i haven och finfördelas till mikroplast.
Målet är naturligtvis att en förnybar energiproduktion inte ska hota andra miljö- och naturvärden.
Det är bra att det ställs frågor om Ålands satsning på storskalig havsbaserad vindkraft. Satsningen är ett maratonlopp som sträcker sig över flera år. Vi ska göra satsningen tillsammans – myndigheter, näringsliv och privatpersoner. För 100 år sedan förde vinden hem pengar till Åland via våra segelfartyg. Idag ger vinden återigen chansen till stora vinster, både för ekonomin och klimatet.
Jag är övertygad om att en stor majoritet av ålänningarna ser möjligheterna.
ALFONS RÖBLOM
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
