DELA

Mer politik och nytt valsystem ökar intresset för riksdagsvalet

Många åländska journalister är frustrerade över riksdagsvalet. Niklas Lampi, Nina Fellman, Annika Kullman och Ulf Weman har alla gjort viktiga inlägg i debatten. Riksdagsvalet ser inte ut att bli något val säger man. Utmanarlistan blev en besvikelse. Partierna beskylls för att inte fästa tillräckligt stor vikt vid valet och den åländska riksdagsledamotens betydelse i rikspolitiken. Vi kommer att verka för att debatten inför valet blir intressant och att valdeltagandet blir så högt som möjligt. Om åländska frågor ska ha framgång i Helsingfors, behöver de också väljarnas uppbackning.

Vi menar att det finns behov av förändringar i valsystemet för att få fler väljare intresserade och öka partiernas intresse att storsatsa på riksdagsvalet.
Det första man måste konstatera är att det är bara en som väljs. Skulle alla åländska partier uppleva att de politiskt fick ut något av valet skulle de ställa upp egna listor med maximalt antal kandidater, dvs fyra gånger sex. Då fanns det hela 24 kandidater varav 23 skulle förlora. Utdelningen är för dålig.
Tidpunkten för valet kunde man också fundera över. Nu infaller riksdagsvalet samma år som lagtings- och kommunalvalet. Val är arbetsdryga och kostsamma för partierna, vilket gör att de åländska partierna prioriterar lagtings- och kommunalvalen framom riksdagsvalet.

Intresset bland väljarna för riksdagsvalet kunde också vara större. Valkampanjen handlar sällan om pensioner, skatter eller andra frågor som rör ålänningarna och som avgörs i Helsingfors. Den politiska traditionen hittills har rört ämnen som självstyrelsen, sjöfarten och arbetsspråket i de olika riksdagsgrupperna.
Om riksdagskandidaterna diskuterade skatter, pensioner, bistånd, sexuallagstiftning, utrikespolitik och övriga frågor som berör ålänningarna och som riksdagen fattar beslut om kunde man öka intresset och klargöra skillnader mellan kandidaterna. Socialdemokraterna har länge önskat en mer utvidgad sak- och värdedebatt. Riksdagsledamoten ska vara betydligt mer än en dörröppnare och ambassadör.

Utöver det politiska innehållet i riksdagsuppdraget anser vi att själva valsystemet måste ändras. Eftersom ålänningarna utser endast en kandidat till riksdagen i Helsingfors är det ett typiskt majoritetsval. Man kan jämföra med presidentvalet i Finland. Där gäller det också bara en plats. Vanligtvis har man två valomgångar. I den första valomgången måste man erhålla mer än häften av rösterna för att bli vald. Detta inträffar rätt sällan. Istället går det oftast så att två kandidater sållas ut i den första omgången och i den andra valomgången avgörs vem som blir president.
Den andra valomgången upplevs ofta som spännande av väljarna och många känner att deras röst har stor betydelse. Valdeltagandet är vanligtvis högt vid majoritetsval. Både inför riksdagsvalet 2003 och 2007 föreslog vi socialdemokrater att valsystemet för val av den åländska riksdagsledamoten skulle ändras. Vi föreslår att man tar bort det proportionella valsystemet med listor som leder till att enbart partierna tar ansvar för valet.

Släpp
kandidatnomineringen fri och inför enpersonlistor så att t.ex. IFK Mariehamn kan ställa upp Pekka Lyyski som kandidat i valet om han vill eller andra föreningar och fria grupper. Valet genomförs i en omgång. Den som får mest personliga röster blir invald. Den som får näst mest röster blir ersättare. Ett resultat som de flesta uppfattar som rättvist. Inte som det nuvarande systemet att den lista som får mest röster tar både ordinarie och ersättarplats, vilket lett till att kandidater med enbart någon procents röstunderlag valts till ersättare, alltså en kandidat som nästa helt saknat väljarnas stöd.
Om vi dessutom vill göra riksdagsvalet till något extra som skulle väcka omvärldens intresse kunde vi införa ett valsystem som ger väljarna rätt att ge sin röst till fler än en kandidat. Låt oss säga att det finns tio kandidater. Väljarna kan tycka att kandidat ett är bra för sina språkkunskapers skull, kandidat två för att hon eller han är en bra och erfaren politiker, kandidat tre för att den kan företräda sjöfarten osv. I ett sådant system får väljarna avge allt från en till så många röster som det finns kandidater. Ett sådant valsystem finns inte någonstans i verkligheten ännu. Varför inte vara först i ett sådant demokratiskt utvecklingsarbete?

Vi socialdemokrater anser att det nuvarande valsystemet för riksdagsvalet ska ersättas av ett majoritetsvalssystem och vi ser gärna att det nya systemet utvecklar demokratin för att stimulera valdeltagandet och breddar kandidatnomineringen. Det skulle leda till ett intressantare val både vad gäller politiskt innehåll och väljaraktivitet.

Barbro Sundback (S)
Camilla Gunell (S)
Carina Aaltonen (S)
Anders Hallbäck (S)