Med anledning av Stephan Toivonens insändare
TV , tidningar, sociala medier förser oss med historier om meningslöst våld som drabbar oskyldiga människor. Lika vanligt men inte lika uppmärksammat är våldet ”i hemmets lugna vrå” det vill säga det våld som riktar sig mot kvinnor och barn.
Vad kan det betyda att som barn uppleva pappas våld mot mamma?
Mäns våld mot kvinnor är ett mycket allvarligt samhällsproblem och ett stort hot mot kvinnors och barns hälsa och välbefinnande. Kunskaper om våld mot kvinnor är idag ett eget kompetensområde. En förståelse av våldets dynamik och effekter och kunskap om förhållningssätt i yrket hos de som möter våldsutsatta är ett krav för att kvinnor ska få den hjälp de har rätt till.
Våld mot kvinnor ses som avskyvärt och i strid med humanistiska grundsatser samtidigt som det är ett vanligt förekommande fenomen.
Män drabbas av våld från främlingar på offentliga platser och kan se sitt hem som en trygg plats där de får skydd från farligheter medan det för kvinnor är tvärtom. För henne är hemmet den farligaste platsen enligt all tillgänglig statistik och vetenskapliga undersökningar. Risken att råka ut för våld, inklusive våldtäkt, från en närstående eller bekant i hemmet är större än att bli överfallen utomhus av okända män. Hemmet är också den vanligaste platsen för kvinnor att drabbas av dödligt våld.
Konsekvenserna för en kvinna som utsätts för övergrepp av en främling är inte jämförbara med dem som kommer ur motsvarande övergrepp från hennes käraste. Att bli misshandlad av sin partner är mer traumatiserande eftersom kvinnans känsla av trygghet och säkerhet har rubbats då hon utsatts för övergrepp i sitt eget hem av en person som varit ett centrum och en trygghet. Det är en kriminell handling men vad värre är ett förtroende- och tillitsbrott.
Mäns våld mot kvinnor är ingen social fråga. Mäns våld mot kvinnor handlar om kvinnors mänskliga rättigheter och visar på ett demokratiunderskott tillika som det är ett av de största hindren för jämställdhet. En utgångspunkt för den kunskap vi har idag är vilka frågor vi varit intresserade av att få svar på. MEN trots den okunskap som fortfarande råder på många håll om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer och dess konsekvenser är det ändå så att mycket har hänt sedan slutet på 1990-talet och som varit positivt för kvinnor och barn.
Tillsammans ska vi arbeta för att förändra attityder och värderingar där det behövs och tillsammans ska vi arbeta för ett Åland 2017 som inte tolererar våld.
Vivan Nikula
Chef för jämställdhetsfrågor vid Ålands landskapsregering
