Måste det gå till så här?
Förra veckan skrev Sia Spiliopoulou Åkermark mycket förtjänstfullt om våra demokratiska mekanismer, bland annat om dess hållbarhet, skyndsamhet och effektivitet. Varför blir många i princip okomplicerade ärenden långkörare? Omfattande, men onödiga och fruktlösa utredningar och repeterade bordläggningar kan helt enkelt bero på beslutsvånda. Konsekvenserna blir höga offentliga kostnader, vilka ökar ytterligare med att ärenden till slut hamnar i rättslig prövning. Det blir inte heller enklare med att politiker kan sitta på flera stolar.
Ett typexempel är frågan om Navigationsskolans K-märkning och restaurering, särskilt vad gäller byggnadens tornrum. Vi kan kort granska de senaste förvaltningsrundorna i ärendet och se hur det har sköts av Landskapsregeringen och Mariehamns stad:
– År 1998 godkänner Lagtinget enhälligt lagtingsledamot Lasse Wiklöfs motion gällande Navigationsskolans restaurering så att den senare tillkommen takbyggnad ersätts av tornet ovanför huvudtrappan enligt arkitekt Lars Soncks ursprungliga ritningar. Detta beslut har inte upphävts!
– Mars 2011 behandlar Mariehamns stads stadsplanenämnden Landskapets anhållan om Navigationsskolans K-märkning. Ärendet återremitteras efter nämndens ordförande Roger Janssons åsikt att det existerande ”plåtskjulet” på taket borde rivas och ersättas med Lars Soncks ursprungliga torn. Initiativet till K-märkningen kom från staden, då man ville under jubileumsåret bevara alla byggnadshistoriskt och arkitektonisk värdefulla offentliga byggnader i Mariehamn. Navigationsskolans ägare är Ålands landskapsregering.
– Maj 2011 omfattar stadsplanenämnden stadsarkitekts förslag att den befintliga påbyggnaden ersätts med ett torn ovanför trapphuset enligt ursprungligt utseende.
– Januari 2015 mottar staden en svarsskrivelse från landskapsregeringen undertecknad av Camilla Gunell och Johan Ehn. Landskapet kan inte omfatta kravet om rivning av påbyggnaden och rekonstruktionen av tornet. Dock är en partiellt rekonstruktion inte uteslutet i samband med eventuella framtida ombyggnader av takpartiet.
– Maj 2015 får stadsutvecklingsnämnden (nytt namn för stadsplanenämnden) stadsarkitektens förslag att villkoren för K-märkningen och för i framtiden behövliga tillbyggnader förutsätter att tornet ska rekonstrueras helt eller partiellt. Ärendet bordläggs för syn på plats.
– Augusti 2015 fattar stadsutvecklingsnämnden, efter syn, beslut enligt stadsarkitektens förlag. Undertecknad reserverar sig och vill att beslutet från maj 2011 vidhålls.
– Augusti 2015 behandlar stadsutvecklingsnämnden landskapets svar undertecknad av Roger Nordlund och Johan Ehn. Man vill att staden förtydligar de ställda villkoren inför framtida återställandet av byggnadens ursprungliga takkonstruktion. Undertecknad föreslår ett tillägg om att vid framtida tillbyggnader skall den befintliga byggnaden återställas till ursprungliga utseendet enligt ursprungliga ritningar. Förslaget erhåller ingen understöd.
– Ärendet skickas vidare till stadsstyrelsen med beslutet från stadsutvecklingsnämnden från augusti 2015 så att tornet ska rekonstrueras helt eller partiellt. Stadsstyrelsen omfattar beslutet i september 2015.
– Efter utställningstiden behandlar stadsutvecklingsnämnden i mars 2016 åter ärendet. En anmärkning har tillkommit. Enligt stadsarkitekten påverkar anmärkningen inte planeringen och orsakar inga förändringar i tagna beslut, Stadsutvecklingsnämnden omfattar detta.
– Stadsstyrelsen bordlägger i april 2016 ärendet och tar senare samma månad beslut att föra det i enlighet med stadsutvecklingsnämndens beslut till fullmäktige för avgörandet.
– 26 april 2016 återremitterar stadsfullmäktige ärendet tillbaka till stadsutvecklingsnämnden efter ledamot Roger Janssons motivering om att ta hänsyn till anmärkningens påpekanden gällande de planerade nya tillbyggnadernas placering med besvärande insyn till närliggande tomter samt undertecknads önskan att få takkonstruktionerna återställda till det ursprungliga utseendet. Förslaget understöds av ledamöterna Roger Nordlund och Barbro Sundback.
Och idag ligger ärendet i dvala hos stadsarkitektkontoret, ingenting verkar hända. Saken har nu tillspetsas med att Lars Soncks släktingar, med upphovsrätten, har anmält Mariehamns stad. Ytterväggen på skolbyggnaden repareras i dagarna på grund av fuktskador.
Måste det gå till så här?
