DELA

Mariehamns framtid – igen

I en till synes nyanserad insändare i torsdagens Nyan värnar Jan Karlsson den gamla trähusbebyggelsen vid Torggatan men tycker däremot att den k-märkta snart 90-åriga telegrafbyggnaden på Magazins tomt gott kunde rivas. Den är fallfärdig, säger han. Det ger mig anledning att komma med några förtydliganden.
Telegrafbyggnaden har en gång K-märkts enligt beslut i stadsfullmäktige. Det finns kanske ett hundratal k-märkta hus i Mariehamn. Om k-märkningen av telegrafbyggnaden upphävs och byggnaden rivs, skapas ett vittgående prejudikat. Samtliga k-märkningar kan då enligt principen om jämlik behandling slopas och hela vår kulturskatt av byggnader kan utplånas. Så när Karlsson förordar rivning av Telegrafbyggnaden förordar han rivning av återstående k-märkt trähusbebyggelse vid Torggatan, som han säger sig värna om.
Prejudikatet gör att det blir fritt fram att slopa k-märkningen och riva Bagarstugan, Laurenska huset vid Sittkoffs, ”Hillingska huset” och alla k-märkta sekelskifteshus vid Södragatan (där en tomtägare redan står i startgroparna), osv.
Karlsson säger tvärsäkert att Telegrafbyggnaden är fallfärdig. Byggnaden uppfördes i statlig regi 1928. Stilen kallas 20-tals klassicism. Den är byggd av brända lertegel och innehåller inga sådana beståndsdelar som gör nästan alla hus byggda efter 1970 till latenta mögelhus. Det finns inga sprickor i murar eller sockel. När sjöfartsmuseet och stadshuset byggdes användes delvis s.k. sågspånstegel. Här är det robust kvalitet allt i genom.
Ägaren till telegrafhustomten föreslås få utökad byggnadsrätt från 6629 m2 till 13560 m2, vilket kommer att öka bokföringsvärdet med mångsiffriga belopp. K-husets grundareal är ca 90 m2. Den ytan motsvarar 4-5 parkeringsplatser inklusive körvägar. Tomtägaren hävdar att det ryms 139 bilplatser under tomten om k-huset rivs. Bevaras det ryms det således ca 135 platser. Vinsten av att riva huset är således marginell med tanke på antalet parkeringsplatser.
Markägarens rådgivare och planerare säger att dessa ynka 90 m2 omöjliggör byggandet av 13560 m2 nybygge på tomten, och man har handlat därefter. Hade man gjort tvärtom och utgått från ett bevarande av telegrafbyggnaden, hade resultatet naturligtvis blivit ett annat. Om tio arkitekter ombeds skissa på detta, kommer tio förslag med ett i det nya integrerat k-hus att kunna presenteras. K-huset är inte problemet, det är avsaknaden av konstruktiv vilja.

En oenig stadsstyrelse har nu beslutat vända sig till Högsta Förvaltningsdomstolen för att få k-märkningen av telegrafbyggnaden upphävd så att byggnaden kan rivas. Vinner man är hela k-märkningsinstrumentet överspelat, och rivandet av kulturhusen kan starta för den som så önskar. Det är ett högt spel där kulturens värde satts till noll. Det är stadsstyrelsens linje – tillväxt till vilket pris som helst – i sin prydno.
Jag önskade med min insändare föra en diskussion på ett allmänt plan. Karlsson går till angrepp mot min person. Det lämnar jag därhän. Den som är intresserad av vad jag gjorde som stadsarkitekt kan studera de offentliga dokumenten i stadshuset och läsa tidningarna 1974–2005 eller Christina Remmers bok om Socis och Erik Tudeers bok Det åländska folkets historia, del V:I.
Folke Wickström
PS: Är du intresserad av externa köpcentra kan du klicka dig fram på dessa adresser:
http://www.expressen.se/gt/spoklikt-tomt-inne-i-nybyggda-kopcentret/