Många oklarheter i förslag till ny plan- och bygglag
Hösten 2016 presenterades ett förslag till ny plan- och bygglag (PBL). Förslaget gick ut på remiss till bl.a. kommunerna. I januari 2017 presenterades ett delvis uppdaterat förslag av PBL och kommunens byggnadsinspektörer inbjöds till ett möte i februari där tjänstemän från Landskapsregeringen (LR) presenterade förslaget och vi byggnadsinspektörer fick lämna våra synpunkter. Under mötet framkom många åsikter och konstruktiva förslag till förbättring och tydliggörande av lagtexten. Till vår stora häpnad skickades lagförslag daterat 30.03.2017 till lagtinget ut, där man nästintill ignorerat kommunerna och byggnadsinspektörernas synpunkter. Om ändringarna träder ikraft fordras också revidering av plan- och byggförordningen.
Överlag är det nya förslaget otydligt där säkerheten bitvis åsidosätts. Detaljmotiveringen och lagtexten överensstämmer inte. På vissa ställen t.ex. nämns det i detaljmotiveringen att ”…installera eller väsentlig ändra en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnaden” skulle kräva anmälan men i lagtexten nämns ingenting om detta. En annan större oklarhet är byte av bränsle i värmepannor som enligt detaljmotiveringen skall göras med anmälan vilket inte framkommer i lagtexten.
I förslag till lagtexten finns bl.a. följande större oklarheter:
Endast en anmälan krävs för att ”ändra en byggnad, om ändringen innebär att byggnadens bärande delar berörs, …, eller brandskyddet väsentligt ändras i byggnaden.” Detta riskerar åsidosätta såväl person- som brandsäkerhet.
En annan väsentlig förändring är underrättandet av grannar vid bygglovsbehandling. Enligt dagens lagstiftning ska rågranne höras om det inte är uppenbart onödigt. I det nya lagförslaget ska byggnadsnämnden underrätta grannarna och ge dem tillfälle att yttra sig. Detta innebär i praktiken att innan ett beslut fattas i alla bygglovsärenden på oplanerade områden så ska byggnadsnämnden ha hört grannarna. Detta leder till en fördröjning för behandlingen av bygglovet samt ökade kostnader för bygglovssökanden jämfört med idag då sökande själv erbjuds möjlighet att ta in rågrannens hörande. I sista stycket i paragrafen som berör underrättande av grannar finns en ytterst märklig skrivelse: ”Grannarna behöver inte underrättas om det är uppenbart att lov inte kan ges.” Det borde vara bättre att låta den gamla paragrafen vara kvar.
LR vill att de idag tillståndspliktiga ärendena ska kunna göras som anmälan framöver, men vad är en anmälan? Kan myndigheten ställa krav på basen av en anmälan eller bara informera? Har myndigheten rätt att följa upp hur en anmälan förverkligas? Enligt förslag ska bostäder få byggas till med 15m². Vad anser Befolkningsregistercentralen i Finland och skatteverket om detta? Ingen registrering av byggnad = ingen fastighetsskatt.
En trolig konsekvens av lagförslaget är att allmänheten får svårare att förstå lagen. Även skillnaderna i lagtolkningen mellan kommunerna riskerar öka.
En av grunderna till revideringen enligt LR är att spara pengar men tjänstemännen ser inte någon inbesparing i framlagt förslag dessvärre mest otydligheter. Varför ska man nu stressa igenom lagförslaget när det parallellt pågår en revidering med fokus på den övergripande planeringen i plan- och byggprocessen?
Föreningen Ålands Byggnadsinspektörer r.f.
