Att Brändö kommun är emot att norra linjen från september 2027 ska gå över Kumlinge är ingen nyhet, men att anklaga landskapsregeringen för osanning, det är att gå för långt.
Tiden har inte stått stilla sedan 2025 då arbetet pågick med det nya trafikkonceptet Skärgårdstrafik 2030 som innebär kortare rutter i syfte att spara sjömil inom skärgårdstrafiken. Vi har infört bränsle-ekonomisk körning för att optimera rutterna och minska bränsleåtgången. Sedan USA anföll Iran och satte stopp i Hormuzsundet påverkar det också budgeten. LR går till lagtinget innan sommaren för att äska om mer medel för ökade bränslepriser.
Att restiden Hummelvik-Torsholma över Kumlinge ska vara 2,35 är ett mål efter att konceptet elektrifierats så kan man köra med högre fart till lägre driftskostnad. Likaså kan man öka kapaciteten vid behov med fler turer. Så länge vi kör med fossilt bränsle och nuvarande tonnage så kvarstår begränsningar.
Jag tror det är tidsfaktorn som kommundirektör Egil Mattsson och Brändö trafikgrupp kanske fått om bakfoten. I den upphandling för 15 år som nu bereds så ställs inte krav på att trafiken från första dag ska vara elektrifierad. Det är ett krav som stegvis infaller i takt att hamnarna kan erbjuda den el-kapacitet som krävs för laddning.
För att greppa hur ett nytt trafiksystem ska fungera och föreställa sig olika kapaciteter, behöver man utgå ifrån befintliga fartyg som modell. Vilka fartyg det sist och slutligen blir efter upphandling, hur de befintliga byggs om eller om helt andra fartyg kommer in i bilden, förändras upplägget.
Då norra linjen läggs om hösten 2027 gäller fortfarande nuvarande avtal med Axferries. Inom ramen för det finns bara två större fartyg att tillgå; Alfågeln på norra linjen och Viggen på södra. Tar man båda stora fartyg till norra linjen blir det ett väldigt tapp i kapacitet på södra. Därför behöver man fördela resurserna så rättvist det går mellan regionerna och utifrån behoven.
Förslaget till turlista för 2027 är nu skickat på remiss till de berörda kommunerna. Vi välkomnar synpunkterna och försöker hitta lösningar som möter skärgårdens komplexa behov i relation till de resurser som står till buds inom ramen för kostnader, arbetstider och fartygens kapacitet.
