SÖK
MENY
Lyssna på experterna, landskapsregeringen!
Det är med förvåningens finger i häpnadens mun jag lyssnar på landskapsregeringens presskonferens angående pandemisituationen under måndagseftermiddagen. I egenskap av ledamot i ÅHS-styrelsen har jag haft möjlighet att på nära håll följa hanteringen av pandemin under de senaste två åren och jag kan inte understryka detta nog – anledningen till att Åland klarat sig så bra som vi gjort ska helt och hållet tillskrivas den sakkunniga ledningen på ÅHS och landskapsregeringen, det vill säga landskapsläkare Knut Lönnroth och sjukhusdirektör Jeanette Pajunen med personal. Dessa är nyckelpersoner vi inte har råd att mista. Sådant agerande som landskapsregeringen och lantrådet Veronica Thörnroos uppvisar under måndagen och den allmänna bristen på kommunikation mellan landskapsregeringen och ÅHS gör större skada för samhället än rekommendationen om munskydd eftersom det i hög grad riskerar sätta tjänstemän i en situation där de väljer att avsäga sig sitt uppdrag.
Denna brist på kommunikation och förmåga att lyssna på professionen har visat sig tidigare. När det gäller just ÅHS har de senaste två landskapsbudgetprocesserna visat en oroväckande brist på kommunikation och förmåga att lyssna hos regeringen. När ÅHS lämnat sitt budgetförslag till regeringen har, helt utan kommunikation till vare sig tjänstemän eller politisk ledning inom ÅHS, operativa åtgärder och verksamheter plockats in i en budget som denna senaste gång var mycket, mycket ansträngd. Det opedagogiska i att tvinga organisationen spara till den grad att man medvetet riskerar lagligheten i verksamheten, för att sedan plocka in budgetposter utan den minsta tillstymmelse till information om detta till de det berör, behöver kanske inte påpekas.
Budgeten för 2022 som lämnades till landskapsregeringen godkändes enhälligt av ÅHS styrelse, undertecknad inkluderad. Men detta skedde inte utan långa diskussioner och justeringar. Som en minoritet i opposition är möjligheten att få igenom sina förslag mycket liten, och att förhandla fram justeringar och kompromisser har jag ansett vara den väg som gjort mest nytta för organisationen och verksamheten vi bedriver. Det är viktigare än att samla politiska poäng genom omröstningar och reservationer i beslut. Styrelsen har också sett en vinst i att kunna förhandla fram förslag som vi kan stå enade bakom, för att visa stabilitet och enighet. Det ska dock sägas, och har sagts på styrelsens möten av undertecknad, att de sparkrav som ligger för verksamheten 2023 (2 miljoner) och 2024 (1 miljon), i nuläget ser omöjliga ut att genomföra utan att allvarligt försämra kvaliteten och riskera lagligheten i verksamheten. Det är alltså inte i dagsläget en linje jag är beredd att stöda.
Landskapsregeringen och lantrådet behöver reflektera över sitt arbetssätt gentemot sjukhusorganisationen, och vad det kan få för konsekvenser för det åländska samhället om man ställer ledningen i en sådan position att man tvingas ifrågasätta och kanske frångå sitt uppdrag. Det är enligt mig ett mycket större problem än den inverkan användande av munskydd kan ha på den åländska julhandeln.
CITA NYLUND (LIB)
STYRELSELEDAMOT ÅHS
