Lite mer runt kommunreformen och KST
Jag hade blivit mycket förvånad om Sossarna inte hade bemött min insändare i fredagens tidning. Barbro Sundback utrycker sin bestörtning i sin insändare senaste lördag över att jag kritiserar Socialdemokraterna. Den genuina oro jag gav uttryck för gäller de ekonomiska aspekterna av förändrade kommunstrukturer. Som jag skrev är att vi måste vara medvetna om vad kommunreformen innebär vare sig det gäller service, tillgänglighet som ekonomi. Alla dessa aspekter måste lyftas fram öppet, därefter kan beslut tas om kommunreformen. Min insändare berörde inte Kommunernas socialtjänst, vilket Barbro ägnar större delen av sin insändare om.
Egentligen fångar Barbro exakt upp min farhåga när hon skriver att färre kommuner kan anställda tillräckligt med kompetent personal inom alla de områden som de framtida kommunerna på Åland skall sköta. Det är ett underkännande av dagens personal som jobbar med ofta mycket svåra frågor. Det är också en signal över att personalstyrkan behöver utökas, i en tid där man pratar om ekonomisk hållbarhet. Återigen, olika partier har markant olika synsätt och mål med en kommunreform. Vill man uppnå en bättre service som är kostnadsdrivande eller vill man uppnå lägre kostnader med en lägre servicegrad. Eller vill man ge bättre service på vissa områden medan andra blir lidande. Det är spretigt värre.
Barbro har även i samma tidning en lång insändare om Kommunernas socialtjänst och passar även på att kritisera Norra Ålands planer på att samordna de sociala funktionerna. Först några klarlägganden. Det finns kommunförbund som fungerar dåligt och kommunförbund som fungerar mycket bra. Ålands Omsorgsförbund är ett exempel på ett kommunförbund som ifrågasatts medan Norra Ålands Högstadiedistrikt är ett exempel på när kommunförbund fungerar. Här har alla medlemskommuner en plats i styrelsen, man jobbar för samma ändamål och man hittar varandra i diskussioner. Generellt kan man säga att mindre kommunförbund fungerar bra eftersom medlemskommunerna har god insyn och lätt att påverka, medan större kommunförbund fungerar mindre bra mycket beroende på att bara några av ägarkommunerna har möjlighet till styrelseplats medan de utanför har svag insyn i verksamheten. På norra Åland har vi under många år diskuterat att ”utvidga” NÅHD med flera samarbetsområden där en norråländsk samordning av socialtjänst är det område som diskuterats mest på senare år. När en socialtjänst för hela Åland började utredas lade vi det norråländska projektet på is. När det så småningom visade sig att en socialtjänst för hela Åland mötte ett markant motstånd och LR backade och gav möjlighet för kommunerna att söka egna lösningar så öppnade norra Åland sitt socialsamarbetsprojekt på nytt. Vi har nu kommit så långt att vi har en rapport att jobba vidare utifrån. På vårt senaste presidiemöte var vi helt eniga om att jobba vidare med projektet, vi ser många fördelar med allt från solidariskt ansvar till att få behålla service och personal på norra Åland. Att organisatorisk placera det norråländska socialkontoret som en enhet under NÅHD ser vi som naturligt då grundorganisationen finns på plats, medlemskommunerna har god insyn och möjlighet till aktivt deltagande. Det är inte märkligare än att en kommun sköter fritidsverksamhet eller att ett bolag har flera verksamheter.
Roger Höglund
