Levande skärgård
Oron har blivit stor på Kumlinge och i andra skärgårdskommuner i och med att utländska operatörer är på väg in i skärgårdstrafiken. Kortruttsplanerna hotar också skärgårdsjobb. Jobb som man tidigare trodde var eviga riskerar nu att försvinna. De ursprungliga näringarna i skärgården såsom jordbruk och fiske har strukturomvandlingen redan reducerat till en skugga av vad det varit. Hur skall skärgården överleva? Den gamla skärgårdsbon var en mångsysslare som kunde allt, hur är det idag? Det förefaller som om man på en generation till och med har glömt att i skärgården tar man sig fram med båt och inte bil.
På många ställen har samhällen drabbats av svåra bakslag när stora dominerande företag lagts ner eller flyttat. Ofta har det ändå löst sig genom gemensamma ansträngningar för att skapa nya jobb och locka nya företag. Varför skulle det inte gå i den åländska skärgården? Det finns redan exempel på nysatsningar t.ex på Kökar. Det är inte tung industri som behövs i skärgården, det går bra med småindustri och servicejobb till vilket man kan räkna turismen.
För en dryg månad sedan drog Team Åland igång sitt program för nysatsningar. Jag hade väntat mig att hitta exempel på verksamheter som skulle passa i skärgården. Tyvärr finns inga konkreta förslag. Det finns många idéer men bara i svepande formuleringar. Många handlar om it-teknik, som borde gå lika bra i skärgården som på fasta landet. En del handlar om Åland som testbana för ny teknik och miljösatsningar. Väldigt bra men tåget har i de flesta fall redan gått! Gotland har redan lanserat elbilar som hyrbilar med stor framgång. Eldrivna båtar är i full verksamhet i Stockholmsområdet. Privata försök med syresättning av Östersjön har lagts ner eftersom LR inte visade något intresse. Produktion av syrepumpar hade kanske kunnat bli en liten industri? Fiskdiesel kan bli ett viktigt miljöbränsle men det kräver att kunder som Landskapet och Mariehamns stad går i bräschen för att skapa en marknad. Det har vi inte sett ännu, tvärtom satte s! tadens politiker stopp för den miljösatsningen. I Sverige introducerar OKQ8 biodiesel från slaktavfall! Gotland har startat en omfattande biogasproduktion och driver öns bussar med gasen.
Turismen har ofta framhållits som räddningen för skärgården och med rätt satsningar borde den kunna öka kraftigt. Turismen är en näring som växer kontinuerligt i hela världen – utom på Åland! Vad är felet? Den svenska skärgården rankas internationellt högt som turistmål, det borde också gälla Åland. Som värd för en internationell grupp besökare sommaren 2013 fick jag bara höra lovord om Åland, naturen och allt som fanns att se – men ut i skärgården kunde vi inte komma, alltför dåliga förbindelser!
Dagens turister, utom de som bara vill ligga på playan, vill ha det genuina, orörd natur, upplevelser, sådant som en främling uppfattar som exotiskt. Också om dagens turist vill ha ett bekvämt hotell är jag övertygad om att ett hotell byggt som ett traditionellt skärgårdshemman lockar mer än ett glas- och betongpalats ute på skärgårdsholmen. Skärgårdsborna klagar högt över sälstammens tillväxt. I världens sydligaste stad Ushuaia är det ”big business” att ta ut turister för att titta på sälar och sjölejon. I Nya Zeeland kan man fara på delfinsafari, valsafari och sälsafari! För en extra slant kan man få simma med sälar och delfiner. Den frusne får låna en våtdräkt. Jag vet förstås inte om de åländska sälarna är lika oberörda som de argentinska och nyzeeländska, där kunde man komma på ett par meters avstånd. På Nilen kan man få segla feluck. Att segla skötbåt eller storbåt skulle säkert locka många som kommer t! ill Åland. Jobb både för båtbyggare och båtägare.
Hur skall man få hit turisterna? Uppenbarligen har Visit Åland inte lyckats speciellt bra. Har man gjort något som helst försök att ordna paketresor till Åland från kontinenten? På svenska ostkusten finns nog inte så mycket mer att hämta. Sydeuropa plågas ofta om somrarna av olidliga värmeböljor. Det är säkert många där som längtar efter en sval och skön semester, locka hit dem! Men kom också ihåg att det inte är speciellt exotiskt att köra bil ut till skärgårdsholmen. En båttur genom skärgården är det genuina och möt gärna gästerna med häst och vagn om det inte finns en elbil på plats. Den vilsna turisten i Mariehamn som redan sett Pommern och Sjöfartsmuseet, tar säkert gärna en dagstur med båten från Östra hamnen och äter en god måltid antingen ombord eller på någon skärgårdskrog. Det fungerar överallt i svenska skärgården.
En annan kategori turister som skärgårdsborna tydligen ogillar är båtturisterna. Också om de älskar naturupplevelser och helst ligger i naturhamnar behöver de mat och service av olika slag. Det ger också intäkter för skärgårdsbutiken. Men många råkar ut för olika problem och behöver servicehjälp och många skulle gärna lägga upp båten på lämplig plats i skärgården. Det finns utrymme för ett par fullservice marinor och båtvarv. Både i Finland och Sverige är det ont om båtuppläggningsplatser. De oroliga Kumlingeborna kan börja förbereda att starta en förstklassig marina med motorservice och båtreparation. Jag tvivlar inte på att kompetensen finns men finns viljan? Skall skärgården överleva krävs arbetsinsatser, både från LR och skärgårdsborna själva!
Jan Grönstrand
