LBU fiaskot!
Ålands landskapsregering och lagting tar på sig ett stort ansvar för hela livsmedelsklustrets utveckling och överlevnad efter att man antagit det nedbantade LBU-programmet för åren 2015-2020. Det ger inte någon bra signal och framtidstro till en hårt ekonomisk pressad näring.
LBU-programmet slogs fast av regeringen 13.5 och byggdes på lösa antaganden och förhoppningar. Ingen riktig ekonomisk konsekvensanalys har gjorts gällande hur det drabbar det åländska samhället eller den enskilda producenten. Siffror på hur kostnadsläget är på Åland finns inte trots utlovande om en oberoende utredning (ÅSUB). Ramen från omställningsbudgeten var (är) ett fantasibelopp som kom till för att regeringen skulle visa en budget i balans till år 2015 där är roten till hela LBU-misslyckandet!
Regeringen talar hela tiden om att man har skjutit 3,5 miljoner euro till LBU-programmet. När man i själva verket minskat med 3,5miljoner euro från nuvarande program som gjordes år 2006. Enhällig samlad kår inom livsmedelsklustret har bedömt att minst samma summa som i nuvarande program behövs för att klara försörjningen till industrin fram över, de sitter på fakta! Regeringen måste ha bättre underlag och fakta för sina beslut, om man vill ha förtroende bland de grupper som berörs. Vilken annan grupp skulle acceptera en sådan neddragning?
Utvecklingen och förändringen inom jordbrukssektorn har varit och är enorm sedan EU inträdet, att påskynda och gå in för den svenska modellen som näringsminister Karlström vill med ännu större rationaliseringar och stordrift passar inte på Åland. Naturen och landskapsarrenderingen ger inte möjligheter till jättejordbruk utan passar bäst för familjejordbruk, småskalighet är Ålands trumfkort inom många näringar.
Jag vill inte se samma utveckling på Åland som i Sverige, där man nu har insett att man har gått för långt i avregleringarna och tappat över hälften av livsmedelsproduktionen och klarar inte konkurrensen utifrån. Nu vill man i Sverige stöda jordbruket för att säkerställa att livsmedelsproduktionen bli kvar i landet. Det är svårt att få igång en sådan långsiktig verksamhet som jordbruk igen om man raserar och avvecklar den. Har man lönsamhet i produktionen finns viljan att satsa på och utveckla näringen och det skapar arbetsplatser i samhället. Ta vara på möjligheterna som EU ger och stöder, gör det för Ålands bästa. Nu har regeringen missat chansen att satsa på en framtidsnäring.
Regeringen med finansminister Nordlund i spetsen har uttalat sig att de sätter ekonomin i landskapet först. Gör man samma neddragningar och rationaliseringar inom alla andra områden, särskilt inom sin egen förvaltning så skulle landskapet inte ha några ekonomiska problem. Lycka till!
Ps. Avbytarsystemet firar 40 års jubileum i år. Nu vill näringsministern avveckla hela systemet, ett socialt program som utvecklats och förbättrats under årens lopp, utan någon förhandling med berörda parter. Vilken annan facklig organisation skulle acceptera att en sådan social rättighet avskaffas efter 40 års kamp.
Jan Salmén, bonde
