Landturismen behöver en strategisk marknadsanalys
Åsub publicerade nyligen
”Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland”. De gör så med fem års mellanrum. Det väckte väl ingen större uppmärksamhet, men jag var nyfiken och gick på presentationen.
I en åtgärdsmotion har jag ju föreslagit att regeringen borde låta utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland med anledning av antatalet övernattningarna har halveras på Åland de senaste tjugo åren, trots att antalet inresande har ökat. Så hur mår landturismen?
Landturismen genererade 105 miljoner euro och stod för 2,9 procent av BNP år 2018. För fem år sedan var den 4,1 procent.
En rejäl nedgång. År 2008 var den 3,5 procent.
Men vi kan se att ”Fritidshusägare” stod för 25% av turisternas landkonsumtionen år 2018, samt att ”Besök av släkt och vänner” stod för 9 procent. (Figur 1) Men vänta nu. Är detta ”riktiga” turister, även om de rent statistiskt är det (övernattat på annan ort)?
Vi satsar stora summor på marknadsföring, men påverkas dessa ”turister” av marknadsföringen? Det känns inte så. Ju fler som flyttar till Åland, desto fler blir det som besöker släkt och vänner på Åland.
Så de ”riktiga” landturisterna stod för 66 procent (69 miljoner) eller bara 1,9 procent av BNP, som jag ser det. Siffer-Nisse gjorde sedan en liten analys på basen av Åsubs tidigare rapporter.
År 2008 stod landturismen för 3,5 procent av BNP men borträknat ”Fritidshusägare” och ”besök av släkt och vänner” var andelen 2,7. I den första rapporten från 2003 var den totala andelen 3,5 och den korrigerade 2,8 procent. Detta innebär att vi ser samma trend som när det gäller antalet övernattningar.
Från 2013 till 2018 minskade alltså den korrigerade landturismens andel med 40 procent. Från en andel om 3,2 procent av BNP till en andel av 1,9 procent, trots att alla partier talar sig varmt för den. Landturismen är viktig på Åland och påverkar samhället på ett positivt sätt på många sätt. Men ser man inte alla varningstecken? Tror man att det räcker med vackra ord, och att uppdatera marknadsföringsstrategin vart femte år och förnya avtalet med marknadsföringsbolaget? Vi måste tänka i större banor! Att låta en utomstående göra en strategisk marknads”undersökning”, som är mycket bredare än bara marknads”föring”.
Låt mig ge några exempel. Under de senaste decennierna har reglerna för tax-free trafiken ändrats och detta har ju gjort att allt större andel av turisternas pengar stannar ombord. Men det är tack vare undantaget, som färjorna kan ha taxfree. Kanske man i dialog med rederierna kunde se över dessa regler?
I Portugal upplevde man för några år sedan en djup ekonomisk kris och försökte på alla sätt öka turismen, från en bra nivå. På knappt 10 år har de lyckats att nästan fördubbla antalet övernattningar. En åtgärd är att de som flyger med TAP via Lissabon till Brasilien, kan fortsätta sin flygtur inom en vecka utan extra kostnad.
Hur ser det ut på Åland? För en tid sedan gjorde jag en spontanresa till riket med bil obokad och kom obokad tillbaka. Till min förvåning kostade returbiljetten 154 euro. Mitt i veckan. Inte sportlov. Man skyllde på marknadspriser, men fartyget var ju tomt så det ekade…
Efteråt såg jag att priset var det samma om jag hade valt att åka ända till Stockholm. Borde inte vår regering i dialog med rederierna se till att prissättningen skulle locka till spontanbesök på Åland, och även övernattningar?
Som ekonom förstår jag att rederierna söker intäkter, men de åländska passagerarna syns nog inte i deras resultaträkning, så vår regering borde förklara syftet med skatteundantaget
på ett tydligt sätt.
Vi behöver en strategisk marknadsanalys. Den landbaserade turismen ska inte dö sotdöden!
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI
