Landskapsregeringen har satsat på nyföretagande
Utgångspunkten är att enskilda företagare, aktörer inom näringslivet själva sköter sin verksamhet. Enskilda människors ideer och entreprenörsanda är bärande för näringsutvecklingen. Marknadskrafterna ska var grunden för utvecklingen med så lite samhällsinblandning som möjligt i företagens verksamheter.
Plattformen på vilket människor själva gör sina val och utvecklar sin verksamhet är den grundläggande samhällsservicen med tryggad sjukvård, social verksamhet utbildning och infrastruktur. I vårt välfärdssystem tar vi gemensamt ansvar för att bekosta och forma samhällsservicen men vi har också ett gemensamt ansvar för att trygga en hållbar utveckling, socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
Landskapsregeringen har ansvar att på medborgarnas mandat se till att de grundläggande förutsättningarna finns för ett fortsatt gott företagsklimat.
Förutom att direkt fokusera på näringspolitikens stödjande funktioner satsas via landskapets budget på områden som främjar och skapar möjligheter för företagen att upprätthålla sin verksamhet och trygga en utveckling.
Utbildningen är central för hela samhällets utveckling och också avgörande för att trygga företagens behov av utbildad arbetskraft. Landskapsregeringen har inom utbildningsväsendet lyft fram entreprenörsandan som en naturlig del av utbildningen. landskapsregeringen är också lyhörd för näringslivets behov och strävar efter att svara upp med efterfrågade förändringar av utbildningsväsendet som förs fram av näringslivets företrädare.
Genom omfattande landskapsandelar tryggas den kommunala sociala välfärden där en viktig del för näringslivet är en väl fungerande barnomsorg.
Hälso- och sjukvården är en av de stora utgiftsposterna i landskapets budget men den är också ett klart prioriterat politikområde.
Trafik och kommunikationer är ytterligare en viktig del av landskapets åtaganden för att trygga goda förutsättningar för samhällets och näringslivets utveckling.
Landskapet upprätthåller också en egen statistik och utredningsmyndighet som med sin omfattande produktion av statisktik och utredningar servar samhället med underlagsmaterial för olika verksamheter.
Förutom den grundläggande samhällsservicen finns uttalade näringspoltiska mål där landskapet går in och satsar på en utveckling.
År 2009 har lyfts fram av landskapsregeringen som förtetagsamhetens år. Projektet har genomförts tillsammans med enskilda branschorganisationer som fått ekonomiskt stöd av landskapsregeringen för att förverkliga planerna.
Under året har en person haft uppdrag att utarbeta en kommande turismstrategi och medel har via turistförbundet kanaliserats för marknadsföring av landskapet som turistmål.
Under året har storsatsningen Alandica tagits i bruk vilket innebär nya möjligheter för besöksnäringen att marknadsföra Åland som ett kultur och konferenslandskap.
Storsatsningar med samhällsmedel inom idrottsområdet har också möjliggjort en vidare uteveckling av Åland som destinationsort för idrottsturismen. Landskapsregeringen har beredskap att stöda en privat satsning på en ny golfbana.
Landskapet har också bidragit till att större idrottsevenemang som t.ex. Ö-spelen och Paf-open kunnat förverkligas.
Landskapsregeringen har haft beredskap att bistå olika turistföretagare med ekonomiska stöd för att höja standarden inom turistanläggningar.
Landskapsregeringen har satsat på nyföretagande, enskilda personer kan erhålla ekonomiskt stöd . I samarbete med och genom stöd till olika branschorganisationer får personer råd för att komma vidare med sin affärside. Inom ÅTC:s ram har den sk. företagsinkubatorn utvecklats och genom projektet ”starta eget” får enskilda entreprenörer råg i ryggen att ta steget in i företagsvärden. Kvinnligt företagande har särskilt fokuserats inom ett projekt som förlagts till Ålands teknologicentrum.
Satsningar inom primärnäringarna har betydelse för att trygga livsmedelsförsörjningen i landskapet och har också en stor betydelse för förädlingsindustrin som sysselsätter många människor.
Landsbygdsnäringarna har en betydelse för en fortsatt regional balans och landskapsregeringens stöd till branschorganistioner inom den sektorn är också viktiga.
Under året har landskapsregeringen miljöbyrå tagit fram ett vattenåtgärdsprogram . Samarbetet mellan näringslivet och miljöbyrån har utvecklats. Landskapsregeringens åsikt är att både klimathotet och Östersjöns överlevnad kräver krafttag och för att nå resultat vill landsskapsregeringen få med olika aktörer i ett samarbete för en förbättrad miljö.
Landskapsregeringe vill stärka och stöda utvecklingen av miljövänlig energi och har understött både företag och enskilda personer i framtagande av nya energilösningar. Under året har samarbetsprojekt startat med näringslivet som syftar till en ökad miljömedvetenhet men också till att utveckla miljöteknik som en företagside´.
För att trygga sjöfartens fortsatta verksamhetsförutsättningar har landskapsregeringen tryckt på regeringen i Helsingfors för att det nya tonnageskattesystemet ska var tillräckligt bra. Landskapsregeringen har fört diskussioner med sjöfartsnäringen om ”cleanshipping” projekt som kunde förläggas till Åland som en av åtgärderna inom Östersjöstrategin. Diskussioner förs också med näringen om en utveckling av en sammanhållen sjöfartsutbildning.
Det här var ett axplock av åtgärder som vidtagits under året.
Nästa års budget kommer att överlämnas till lagtinget i början av november och där kommer yttterligare målformuleringar och konkreta åtgärsförslag att presenteras.
