Landskapsregeringen följer EU:s regelverk
I en insändare i Nya Åland den 12 januari ifrågasätter Madeleine Ahlgren olika av landskapsregeringen fattade beslut som gäller privatisering av sjötrafiken. Det är bra att frågan engagerar, men för att tydliggöra rena faktafel så ska den norra linjen inte tas över av ett estniskt bolag utan av ett finländskt bolag, om upphandlingsbeslutet håller. Ärendet ska behandlas i marknadsdomstolen och först efter beslut där vet man vilken den slutliga operatören på norra linjen blir.
Gällande hänvisningen till ö-cabotage kan konstateras att redan i ett väldigt tidigt skede av upphandlingsprocessen undersöktes vilket regelverk som ska tillämpas. Rederier inom EU har möjlighet att konkurrera mot under driftsprivatisering varande linjer enligt fria marknadsvillkor. Detta har ändå inte skett eftersom verksamheten företagsekonomiskt skulle bli för dyr jämfört med landskapsregeringens trafik. Öbornas biljettpriser skulle bli extremt höga jämfört med dagens prissättning som är reglerad och understödd av landskapsregeringen.
Observera att det inte heller finns någon trafikplikt inom skärgårdstrafiken. I de aktuella fallen handlar det således inte om marknadsinterventioner eftersom landskapet inte ålägger något rederi som bedriver trafik någon förpliktelse (jämför med till exempel flygtrafiken som lyder under trafikplikt). Skärgårdstrafiken är landsvägstrafik i lagens mening och de entreprenörer som är intresserade av driften på rutterna lämnar sådana anbud som de har beräknat att ska täcka kostnaderna för driften samt lämna en vinst till bolaget. Landskapsregeringen har alltså inte gått in och reglerat trafiken för att få en fungerande marknad med tillräckliga transporttjänster, det är landskapsregeringen som tryggar tjänsterna.
Landskapsregeringen har gjort konsekvensanalyser av privatiseringarna och man kan även i sammanhanget påminna om att Åland är en integrerad del av EU. Med fri rörlighet för arbetskraft och väldigt strikta och klara regler gällande upphandling tillåts ingen diskriminering. Landskapsregeringen är i likhet med andra regioner och stater inom EU skyldig att följa de gemensamma regelverken inom unionen.
EU-medlemskapet och upphandlingsreglerna möjliggör även för åländska företagare att verka på hela marknaden inom EU och att delta i upphandlingar utanför det åländska territoriet. Åländska företag har i sådana fall samma rättigheter som företag i värdmedlemsstaten och likabehandling och icke-diskriminering är grundstenarna i sådana förfaranden.
Mikael Korpela, byråchef
Petra Bengts, jurist
Ålands landskapsregering
