Landskapsregeringen borde vara försiktig med att ge löften
Stödet till vindkraften har tre stora problemställningar:
1. Åland har en hög andel konsumtion med förnyelsebar el (ca 50 procent) och en hög andel koldioxidfri elkonsumtion (70 procent). Behövs då ett stödet?
2. Är stödet i enlighet med EU-reglerna?
3. Varför vi skall subventionera en enda energiform så mycket? Till exempel bergvärme subventioneras inte alls.
LR, som stöder hållbar utveckling, kommer med en energiplan nästa vår medan lagförslaget kommer nu. Planen borde komma först.
Och ansvarig minister Gunell borde vara på plats i lagtinget då detta debatteras.
LR hänvisar till en förordning med 56 artiklar. Det kan vara artikel 42 om just vindkraftverk.
Orsaken till att jag föreslog bordläggning var att LR hänvisar till en förordning på 70 sidor. Då minister Gunell sedan inte ens var på plats så föreslog jag bordläggning i mitt första anförande.
Men förordningen gäller ”färre än sex produktionsenheter”. I lagförslaget talas om 21 vindkraftverk.
Kan LR övertyga EU att tjugoen är färre än sex? Eller är det en annan artikel? När ministrar inte är på plats, så får man inget svar.
Till sist står det ”Allt tidigare beviljat investeringsstöd ska dras av från driftstödet.” Har man beviljat investeringsstöd på Åland? En tom stol kan inte svara.
Vicelantrådet Gunell besökte klimatkonferensen i Paris i november och ett miljömöte nu i Borgå. Att presentera sin politik i det egna parlamentet har lägre prioritet. Tråkigare selfien?
Om lagen antas, så kan ålänningarna vända sig till EU-kommissionen för att få lagen granskad. Det går bra på svenska och EU har färdiga mallar. LR får nog en gratis granskning.
Vad händer om lagen sen strider mot EU-rätten? Skadestånd för Åland eller Finland?
Denna lag stiftas som sk budgetlag dvs antas i samband med budgeten och börjar tillämpas genast. Senare granskas den av HD och ÅD-original.
LR hinner betala ut 320.000 euro innan HD & ÅD-original granskar den och kanske 1.000.000 euro innan EU-granskningen. Blir det återbetalningsskyldighet?
Ledamot Karlsson nämnde i lagtinget att bolagen kan gå med vinst på vintern och få subventioner under sommaren. Eller ska de betala tillbaka stöd?
Det finns sk onotifierade stöd (stöd som EU ännu inte godkänt) från tidigare. LR vill få igenom lagen i raketfart. Företag, som är beroende av stora subventioner, och inte får dem, har det besvärligt. Hur besvärligt?
Har LR sett de senaste boksluten? På nätet finns äldre och trenden ser inte bra ut. Kan Lagtinget komma att de bevilja stöd till bolag, som enligt lagen inte borde få existera?
Bolagen har ett komplicerat korsägande, vilket ger värderingsproblem och en ökad risk. Större delen av bolagens tillgångar är andelar i de andra, förlusttyngda bolagen, inte vindkraftverk. Detta kan leda till en dominoeffekt.
Stödet kan kanske betalas om ett enskilt bolag inte har fler än sex vindkraftverk, men accepterar EU att man kringgår lagstiftningen genom korsägande?
Vi har en trasslig härva med utlovade stöd, brutna löften och handlag, som visserligen var artiga, men vars löften inte höll. Finansminister Perämaa sade i lagtinget (27/4): ”Vi står fast vid våra löften”. Vilka är de? Vem har gett och fått dem?
Kanske vi ännu minns soppan kring Birkas beställning av Wärtsilävarvet? Vi får hoppas att vi inte har något liknande här. Då stämde Birka in staten för löftesbrott. Det blev dyrt.
Kanske LR bör vara försiktigare med att ge löften, eftersom lagtinget har en oerfaren parlamentariker, som inte förstått att agera gummistämpel på LR:s förslag?
Är det demokratiskt att bevilja ett stöd för sju år? Blir det en valfråga eller är även nästa folkvalda parlament bundet av detta stöd?
Det kan även hända att ett företag lyfter stöd i tre år och sen går med vinst i fyra. Ska stödet då återbetalas? Ett lån, skulle medföra återbetalning.
Borde vi diskutera säkerheter liksom Finland krävde av Grekland.
Vilket blir lagtingets ansvar? Jag kommer i alla fall att reservera mig på grund av de stora riskerna.
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
