DELA

Landskapsbildens ekonomiska betydelse

Att landskapsbilden har ett betydande ekonomiskt värde glömmer vi ofta. Vi bygger, odlar, anlägger nya vägar och elledningar samt avverkar skog på traditionellt sätt, utan att närmare tänka på vilka förändringar på landskapsbilden åtgärderna har.

Att det som vi populärt kallar utveckling ofta innebär långvariga negativa effekter på landskapsbilden, framgår kanske allra tydligast om vi närmare betraktar vad de nya landsvägs sträckningarna inneburit.

Tidigare hade de åländska kyrkorna med sina vårdträd, alléer och torn en framträdande kulturhistorisk- och arkitektonisk betydelse för landskapsbilden. Kommunens centralort låg vanligen vid- eller nära kyrkan och själva kyrkobyggnaden var ett välkänt landmärke som hade en framträdande plats i kulturlandskapet, väl synlig och nära den gamla vägen som gick genom kommunen.

Men från slutet av 1900-talet blev kyrkan plötsligt förvisad till landskapsbildens bakgård. Nya- och raka huvudvägar anlades på sidan av kulturcentra, ofta så att kyrkobyggnaden sedd från vägen doldes av terräng och bebyggelse. Nya bostadsområden började växa upp som svampar ur jorden, planerade utan tillräcklig hänsyn till kyrkobyggnadens arkitektoniska- och kulturhistoriska värde för landskapsbilden.

De nya vägavsnitten kommer långt in i framtiden att exponera bebyggelsen från baksidan, vilket inte är positivt för kultursamhället.

Samma öde drabbade även många kulturhistoriskt värdefulla byar, som inte längre kan betraktas från den nya landsväg som turisterna färdas på. De åländska bondgårdarna med sina gamla vårdträd och sin traditionella byggnadskultur som av tradition är riktad mot landsvägen, utgör tillsammans med jordbrukslandskapet själva kärnan i den åländska landskapsbilden och visar på ett naturligt sätt den genuina åländska landsbygdskulturen.

Vyer som turisterna nu ofta missar på grund av de nya vägsträckningarna. Alla åtgärder som rör bebyggelse, jordbruk, skogsbruk, elledningar och allmänna vägar måste därför planeras och utföras med hänsyn till hur de påverkar landskapsbilden. Jag menar inte att bebyggelse och nya vägar är av ondo, men jag vill påminna om behovet av att redan i planeringsskedet anslå behövliga medel och ta större hänsyn till vilken effekt åtgärderna har på landskapsbilden.

Färska exempel är den nya vägen Emkarby – Gölby, Vårdöbron samt cykel- och gångvägen som nyligen anlades i Lemland. Inte en enda åtgärd som döljer ingreppen i naturen har utförts i anslutning till dessa vägbyggen.

Redan en enkel- och billig åtgärd som att så lågväxande vit- och rödklöver på slänter- och dikesrenar, skulle åtminstone till en del dölja ingreppen i naturen och även försköna landskapsbilden. Den lågväxande klövern stabiliserar jorden och hindrar ras, behöv inte klippas och har stor betydelse som näringskälla för både tama- och vilda bin.

Ett liknande exempel är den ovårdade privatägda jordvallen intill bostadsområdet Solberget i Jomala. Med en smula fantasi skulle en vintergrön buskvegetation på jordvallen, typ idegran eller järnek, försköna områdets landskapsbild på ett betydelsefullt sätt. Jag undrar också över varför Stallhagen har en stor hög sprängsten på gården, som förfular området och som strider mot bestämmelserna i naturvårdslagen.

Landskapsregeringen borde årligen reservera medel för vårdträd, alléer och förskönande åtgärder intill landsvägarna, samt anslå medel åt markägare som vill försköna landskapsbilden och jag vågar knappt tänka på hur landskapsbilden kommer att påverkas vid byggandet av de planerade nya vägavsnitten i Föglö. Även byggnadsnämnderna måste bidra genom att utnyttja byggnadslagens alla möjligheter till förbättring av landskapsbilden, när bygglov beviljas.

För att slutligen återvända till landskapsbildens ekonomiska betydelse, vill jag påminna om att vi som bor här, liksom de flesta turisterna, huvudsakligen upplever Åland just från landsvägen. De välvårdade bondgårdarna, omgivna av ståtliga vårdträd samt det odlade jordbrukslandskapets skönhet, ger sinnesintryck som stannar i medvetandet för alltid.

De människor som upplevt den åländska landskapsbilden positivt blir därför långt in i framtiden värdefulla ambassadörer för Åland. På grund av detta har det stor ekonomisk betydelse att vårt landskap upplevs som vackert och välvårdat samt kulturellt- och arkitektoniskt intressant.

JENS HARBERG