Lämna stridsyxan så vi får jobbet gjort
I en insändare i tisdagens tidningar utvecklar förbundsdirektör Magnus Sandberg och och förbundsstyrelsens ordförande Håkan Lundberg under rubriken ”Ålands kommunförbund sköter sina lagstadgade uppgifter” sin tidigare kritik mot landskapsregeringen.
Ingen av synpunkterna är ny. Reformförslagen är fel, tidtabellen för dem är fel, ordningsföljden är fel och i den mån kommunförbundet involverats har det varit för lite och för sent.
En del av kritiken tycks politiskt motiverad, vilket i sig är märkligt. Man får ju ändå utgå från att kommunförbundet representerar hela bredden av kommunfältet, inte bara de kommuner som styrs av den just nu sittande oppositionen.
Kanske vore det skäl att från tid till annan lyssna inåt, snarare än skälla utåt även för kommunförbundet?
Så till sak. KST-lagen blev tudelad i sitt genomförande uttryckligen för att ge kommunerna en möjlighet att på egen hand uppnå målet med lagen, att säkra en likvärdig service för alla ålänningar, oberoende av kommun eller antal kommuner. Detta rör tusentals människors vardag. KST-lagen tillkom inte i syfte att bråka med kommunerna, utan för att råda bot på ett missförhållande. Hittills har resultatet av det kommunala samarbetet för en helhetslösning varit magert.
Kommunförbundets ansträngningar har koncentrerats snarare på extern kritik än internt samarbete, och resultatet är tyvärr därefter. I denna process hade behovet av en sammanhållande ledning och konstruktiv dialog varit nödvändig.
Landskapsandelssystemet befinner sig i slutskedet av en lång beredningsprocess, där kommunförbundet varit en aktiv part. Jag tror att man till och med kan säga att Magnus Sandberg är en av de personer som kan det nya systemet bäst. Avsikten är, vilket många gånger påpekats, att ha ett nytt system i kraft 1 januari 2018 som är bättre, mer rättvist och mer transparent och förutsägbart än det tidigare. Även den reformen genomförs till fromma för och i samarbete med kommunerna på Åland.
Den reform av kommunstrukturen på Åland som initierades för ett drygt år sedan följer exakt den tidtabell som angavs från början. Efter ett gediget utredningsarbete närmar vi oss slutrapporten från PwC, samt ett ställningstagande från landskapsregeringen i form av ett meddelande till lagtinget.
I den fastslås den fortsatta riktningen för reformen, som självklart ska ske som även utredningen gjorts, i nära samarbete med kommunerna, kommunernas invånare samt med fullkomlig öppenhet och transparens. Allt material ligger öppet på www.regeringen.ax, för den som är intresserad.
Slutligen; de reformprocesser som pågår drivs av övertygelsen att starka, bärkraftiga och ekonomiskt hållbara kommuner är nödvändiga och viktiga för Åland. Reformbehovet är stort, vilket även kommunförbundet i åratal påpekat, senast i den långa lista på önskade lagförändringar som avlämnades till landskapsregeringen under hösten.
Frågan är, på vilket sätt gör kommunförbundet störst nytta för sina medlemmar, de åländska kommunerna? Är det rätt arbetsmetod man nu valt? Min övertygelse är att landskapsregeringen, de åländska kommunerna och kommunförbundet har samma mål.
Stridsyxan kunde för min del bli liggande, så vi kunde få jobbet gjort.
Nina Fellman (S)
Kansli- och kommunminister
