Lagtingspensioner kan bli valfråga 2019
Nyligen presenterade jag min åtgärdsmotion angående ”tidigarelagd ålderspension” för före detta lagtingsledamöter i lagtinget. Förslaget går ut på att såväl förvärvsinkomster som kapitalinkomster skall beaktas då man får en ”tidigarelagd ålderspension”.
I motiveringen skrev jag: ”För att motivera ett aktivare deltagande i de demokratiska processerna har man på många håll olika slag av övergångsarrangemang efter avlutat uppdrag i parlament eller regering. Dessa ”fallskärmar” har på annat håll justerats för att mer överensstämma med det förändrade allmänna rättsmedvetandet.
För en tid sedan infördes nya regler i form av anpassningsbidrag för s å kallade ”nya” lagtingsledamöter på Åland, det vill säga för oss som kom in vid senaste val, men ingen justering gjordes för de äldre reglerna om tidigarelagd ålderspension”.
Låt mig gå igenom reglerna.
På Lagtingets hemsida kan vi läsa: ”En ledamot som inte har fyllt 65 år när ledamotsuppdraget upphör kan beviljas tidigarelagd ålderspension eller anpassningsbidrag beroende på när ledamotsuppdraget börjat… ” Tidigarelagd ålderspension – om ledamotsuppdraget har börjat före 1.11.2015. ”Tidigarelagd ålderspension kan beviljas efter att ledamotsuppdraget upphört om uppdraget varat minst sju år. Pensionen betalas endast till den del pensionen inte tillsammans med förvärvsinkomster överstiger maximibeloppet för ledamotspension.” Anpassningsbidrag – ledamotsuppdraget har börjat 1.11.2015 eller senare. Anpassningsbidrag kan beviljas när ledamotsuppdraget upphört om uppdraget varat minst tre år enligt följande:”Förvärvsinkomster och även kapitalinkomster inverkar på anpassningsbidragets storlek. Anpassningsbidraget betalas endast till den del bidraget inte tillsammans med förvärvsinkomster och kapitalinkomster överstiger maximibeloppet för ledamotspension.”
För ledamöter som började före 1.11. 2015 är det alltså enbart förvärvsinkomster som påverkar på eventuell tidigarelagd ålderspension fram till 65 års ålder. För oss, som började 1.11.2015 är det såväl förvärvsinkomster, som kapitalinkomster, som inverkar på anpassningsbidraget fram till pensioneringen.
En person, som slutat i lagtinget kan enligt det gamla systemet alltså lyfta kapitalinkomster från ett eget företag och dessutom lyfta en tidigarelagd ålderspension. Det är detta jag vill ändra på med hjälp av denna åtgärdsmotion.
Detta pensionssystem har debatterats i offentligheten och det har ju känts som att mannen på gatan eller väljarna anser att systemet bör ändras. Åländsk Demokrati passade på att ställa en fråga kring just ålderspensionen i Åland Gallup i juli. Vi frågade om man ansåg att enbart förvärvsinkomsten skulle inverka på tidigarelagd ålderspension, eller om även kapitalinkomstena skulle räknas med.
Cirka 1 000 personer deltog i enkäten och 68 procent ansåg att båda inkomstslagen skulle beaktas. 16 procent ansåg att enbart förvärvsinkomsterna skulle beaktas. 15 procent kunde inte ta ställning.
Det betyder att av de som kunde ta ställning var det 81 procent som ansåg att även kapitalinkomsterna borde beaktas, det vill säga stödde vårt förslag.
I somras kunde jag läsa i somras att lantrådet Katrin Sjögren inte hade för avsikt att ta upp denna fråga till behandling. Jag kan i alla fall informera lantrådet om att 86,7 procent av de personer som då skulle ha röstat på de tre regeringspartierna ansåg att även kapitalinkomsterna borde beaktas vid beräkningen av tidigarelagd ålderspension.
Nu har ärendet förts till Lagutskottet, som leds av Harry Jansson (C). Vi får se om den får en positiv behandling eller om det blir en valfråga 2019.
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI
