Lagt kort ligger för mål om ekonomi i balans
Både den offentliga ekonomin och det åländska näringslivet genomlever för tillfället en svår och utmanande tid. Regeringsprogrammet anger att det skall vara balans i landskapets ekonomi senast år 2015. De partier som stöder regeringen var och är tydliga med sitt budskap; för att ålänningarna skall få en långsiktigt tryggad basservice och välfärd krävs det att landskapets finanser sätts i skick. Det första den här regeringen gjorde, för att uppnå detta mål, var att under en relativt kort och intensiv tid arbeta fram en omställningsbudget som innehåller konkreta förslag och ramar fram till och med år 2015 och även målsättningar som sträcker sig längre fram i tiden. Omställningsbudgeten godkändes av lagtinget och verkställigheten pågår som bäst. Kritiken från alla de områden som berörs av inbesparingar och förändringar har stundtals varit väldigt hård. Det har vi också räknat med eftersom vi lever i ett småskaligt samhälle med en mycket stark och välutvecklad närdemokrati. Det är i grunden bra att alla förslag granskas och ifrågasätts – det tryggar att allt väsentligt blir känt och beaktat innan slutliga verkställighetsbeslut tas. Det ligger i allas intresse att besluten och åtgärderna blir så välavvägda som möjligt inom de givna ramarna.
Det som har hänt på inkomst sidan för landskapet sedan omställningsbudgeten antogs är att prognoserna för klumpsumman och skattegottgörelsen är att de minskat med ca fyra miljoner medan lotteriskatten ökat med ungefär motsvarande. Lagt kort ligger är därför ett uttryck som vi använder i regeringen, det vill säga alla de åtgärder som är föreslagna i omställningsbudgeten skall genomföras så att omställningsbudgetens mål om en ekonomi i balans år 2015 blir verklighet. Hur de olika förslagen förverkligas kan och skall naturligtvis diskuteras, men de ekonomiska målen är tydliga, fastslagna av Ålands lagting och skall uppnås.
Det viktigaste av allt är att vi får ett ekonomiskt tänkande inom hela Ålands offentliga sektor, att vi alla inser att vi har samma skattebetalare, ålänningarna, som våra uppdragsgivare.
Samhällsservicereformen och den digitala agendan är två grundläggande och genomgripande projekt för hela det åländska samhället. Syftet är att all offentlig service skall ha så god kvalitet som möjligt och samtidigt också kunna produceras på ett kostnadseffektivt sätt. Den digitala agendan kommer att debatteras i Lagtinget under senhösten för att den därigenom skall kunna bli känd och allmänt omfattad. Arbetet förbereds förnärvarande av en styrgrupp med representanter från landskapet, Mariehamns stad, Ålands kommunförbund och ÅHS.
Arbetet med samhällsservicereformen har under den korta tid regeringen haft på sig tagit viktiga steg framåt. Fyra grundmodeller har presenterats och nu blir fokus starkt på verksamheterna eftersom det är där som både utmaningarna och möjligheterna till bättre kostnadseffektivitet finns. En ledningsgrupp har det övergripande ansvaret för att driva arbetet vidare. Målsättningen är att samla bästa möjliga kompetens i ledningsgruppen och tre projektgrupper för social service, teknisk sektor och den digitala agendan för att på så sätt komma framåt och kunna verkställa olika projekt så snart som möjligt. Budgeten för 2013 kommer att innehålla många förslag och åtgärder som är viktiga delar i det här utvecklingsarbetet.
Landskapsregeringen leder och driver de här projekten – men – för att det skall bli bästa möjliga resultat krävs det också ett stort engagemang från alla som berörs, d v s landskapets alla verksamheter, kommunerna, kommunalförbund och så vidare. Samhällsservicereformen i dess mest vidsträckta bemärkelse är antagligen det största demokratiprojekt som varit aktuellt på Åland. Att förstå detta och samtidigt inse komplexiteten är lika viktigt som att inse nödvändigheten av det pågående förändrings- och utvecklingsarbetet.
Camilla Gunell, Lantråd
Roger Nordlund, Finansminister
