Lägre ambitionsnivå inom utbildningen är inte alternativet
Den politiska diskussionen i landskapet Åland lider av brist på analys, kunskap och framtidsvisioner. Mycket allvarligt är det att alltfler kunskapsfientliga uttalanden luftas i spalterna. Det senaste utfallet av kunskapsförakt kommer från landskapets revisionsbyrå som mot alla principer tar politisk ställning bland annat om ambitionsnivån på Ålands musikinstituts utbildning. Skomakare bliv vid din läst!
Nivån på utbildningen och andra nivåer på den offentliga servicen hör till politikernas ansvar. Men där slutar inte ovissheten. Dagens politiker verkar ytterst osäkra över vad de vill när det är fråga om den offentliga utbildningens tjänster. Under det gångna året har vi fått höra från lagtingssalen vilka kurser som inte passar in i den fria bildningens utbud. Landskapspolitiker och många kommunala diton är snabba med att ropa på nedskärningar inom den fria bildningen. Det verkar som om många politiker inte tycker att det är viktigt att tusentals ålänningar vill bilda sig på sin fritid. Ålänningar som går på kurs betalar också skatt. Det är viktigt att alla som vill har möjlighet att lära sig och inhämta nya kunskaper. Det bidrar till samhällets utveckling.
I Finland inför man en förlängning av läroplikten och den grundläggande utbildningen förbättras. Under extremt ansträngda ekonomiska villkor genomför man en radikal förändring av utbildningssystemet. Förändringen saknar motstycke i resten av världen. Reformen kommer att höja den genomsnittliga utbildningsnivån i Finland och rusta landet för de digitala utmaningar samhället står inför. På Åland förefaller det som om de som ansvarar för utbildningen inte ens förstår vad reformen i Finland går ut på. Det som ändå torde stå klart är att det knappast blir någon rusning till åländska yrkeslinjer om motsvarande utbildning i Finland är avgiftsfri.
Med andra ord kommer reformen i Finland att kosta Åland en hel del. För att inte tala om att de åländska ungdomarna och deras familjer kommer att få sämre förmåner än motsvarande i riket. Inget att skryta med i nordiska sammanhang.
Att sänka ambitionsnivån på utbildningen i Ålands musikinstitut är det tredje exemplet på ett brett förekommande kunskaps- och bildningsförakt i det åländska samhället. Det verkar inte som om revisorerna förstått att utbildningen vid musikinstitutet är yrkesförberedande. Att inte värdera konstnärliga yrken eller utbildningar är vanligt bland teknokrater och ekonomister. Deras uppfattning om nytta brukar inte inkludera konst och kultur. En inställning som kommer på skam när man läser den rika listan på namnteckningar till protesten mot förslaget att försämra utbildningen vid Ålands musikinstitut.
Det är inte bara inom kulturområdet som den regerande majoriteten i lagtinget saknar kunskaper och visioner. Det förefaller som om idétorkan har antagit ökenliknande proportioner. En möjlig förklaring är att majoriteten lider av brist på kunskaper och bildning. Eller som någon klok man sagt:” Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära nytt”.
