Kulturarv för vem ?
Debatten kring kulturarven Kastelholm och Bomarsund engagerar många.Det finns knappast någon som är emot att bevara kulturarv, byggnader och landskap. Men frågan är också hur och för vem skall kulturarven bevaras och vara tillgängliga? Intressant vore att veta om lokalbefolkningen på sin tid såg ett stort slottsbygge och enormt fästningsbygge som miljöbyggen i kulturlandskapet. Jobb fick man antagligen. Hur kan då Kastelholm, Jan-Karlsgården och Bomarsund göras intressantare för lokalbefolkningen och internationellt idag?
Smakbyns engagemang med matkultur i de gamla kulturområdet har varit en injektion för både Kastelholm,Jan-Karlsgården och Bomarsund och hela norra Åland.Besöken har ökat bl.a under lågsässong.Ett samarbete mellan myndigheter och entreprenörer har varit framgångsrikt på många andra ställen. T.ex poshuset i Eckerö var länge ett problem innan landskapet och kommunen insåg att samarbete leder till framgång. Posthuset har nu blivit en levande kulturbyggnad. Andra exempel är Sveaborg och Olofsborg i riket där man på ett förnämligt sätt kunnat förena kulturarv med nutid.
Samarbete och service kring kulturarven hellre än motsättningar.
I den ursprungliga dispositionsplanen för slottsområdet från 1979 som gjordes upp i samråd med Museiverket och Landskapsstyrelsen är det gemensamma syftet att stärka slottsområdets roll som värdefullt turistområde. (Se plan)
Ett samarbete kring Kastelholm och Bomarsund kan levandegöra kulturarvet men då behövs förbättrad service. Färre nybyggnader hade behövts om myndigheter och entrepenören i ett tidigt skede hade kommit till samförstånd att utnyttja Jan-Karlsgårdens värdshus och Kungsgården. Det som förvånar är ju att myndigheter och entreprenören har så svårt att att nå samförstånd som kan gynna båda.
Restaurangen finns där redan och byggnader för hotell, utbildning konferans och bageri som planeras borde kunna placeras och utseendemässigt byggas så att de inte stör miljön.Vad som stör eller inte stör är nog subjektivt och en planeringsfråga. Det kan väl inte vara fråga om centimetar för varken entreprenör myndighet när det planeras ett så stort projekt som norra Åland behöver både kulturellt och ekonomiskt.
Samarbete kring kulturellt nätverk behövs.
För att kulturmål skall blomstra upp behövs det precis som kring kulturarv i övriga norden tillgång till service någorlunda nära.Samtidigt ger det välbehövliga arbetsplatser i turistlandskapet. Åland behöver utveckla samarbetet kring ett nätverk för kulturturism. Pommern och sjöfarsmuseet med Nautical club och ÅSS finns redan. Sjökvarteret med hantverk och krog finns. Önningebymuseet utvecklas hela tiden. Självklart bör Kastelholm, Jan karlsgården och Bomarsund med en festival och ett besökscentrum och nödvändig service ingå i ett levande kulturellt nätverk.
Rolf Lindqvist
