Kultur och idrott får liten del av budgeten
Petri Carlsson (FS) har i bägge lokaltidningar (senast i Ålandstidningen 19 augusti) ondgjort sig över att landskapets kulturutgifter är så höga trots att andra sektorer, däribland vården, står inför stora besparingar.
Landskapets kostnader består till stor del av konsumtionsutgifter såsom löner, inköp av varor och tjänster, hyror med mera. I första tilläggsbudget 2009 skulle dessa kostnader minskas med två procent inom hela förvaltningen och inom landskapets underlydande myndigheter och andra instanser. Detta gällde även kulturen till den del kulturkostnaderna hänförde sig till konsumtionsutgifterna.
Men undantagsvis utgör konsumtionsutgifterna, förutom museibyråns utgifter, endast en ringa del av landskapets totala kulturfinansiering. Istället finansieras merparten av kultur – och för övrigt även idrott – genom bidrag, däribland de lagstadgade landskapsandelarna till kommunerna och i ännu högre grad genom bidrag ur penningautomatmedel. Sådana här bidrag hör inte till landskapets konsumtionsutgifter.
Penningautomatmedlen i landskapbudgeten är förbehållna den ideella föreningsverksamheten och kan enligt gällande regelverk inte omfördelas hur som helst. Till exempel kan de inte tas från kulturbudgeten och föras in i ÅHS’s verksamhet. Det är en av orsakerna till att kulturen och idrotten inte berördes så mycket av besparingarna i första tilläggsbudget 2009.
Nämnas kan att finansieringen av idrott visar en liknande kostnadsutveckling som kulturen i landskapsbudgeten under de senaste tio åren. Idrotten är till och med i ännu högre grad finansierad av landskapsbidrag och landskapsandelar än kulturen.
Tillsammans utgör kultur- och idrottsmedlen endast en liten del av den totala landskapsbudgeten. Ändå möjliggör de bland annat att hundratals evenemang och andra publika aktiviteter av varierande slag kan genomföras varje år till fromma både för ålänningarna själva och för besöksnäringen.
Jan Ole Lönnblad
stf avdelningschef, utbildnings- och kulturavdelningen
