KST och äldreomsorgen
Kommunernas socialtjänst håller på att finna sin slutliga form. En gemensam kommunal myndighet som ansvarar för all socialvård förutom barn- och äldreomsorgen kan bli verklighet år 2016. Syftet är att skapa en organisation och en finansiering så att alla ålänningar oberoende av hemkommun erhåller likvärdig och rättssäker social service.
Under arbetets gång har många kritiserat förslaget för att det inte omfattar kommunernas äldreomsorg.. De finns flera skäl till att äldreomsorgen inte ingår i Kommunernas socialtjänst.
Om man tänker på äldreomsorgens omfattning, lokala servicevariationer, många anställda och till det lägger fastigheter som servicehus och olika boendeformer inser man snabbt att det är en stor munsbit som Kommunernas socialtjänst knappast kan svälja i ett första skede.
Äldreomsorgen innefattar med andra ord en mångfald av verksamheter men den karaktäriseras också av att servicen måste vara decentraliserad och lokal om den ska uppfylla de äldres önskan att bo kvar hemma eller i särskilt boende i sin hemkommun. För att bibehålla motsvarande decentraliserade service som dagens sexton kommuner upprätthåller krävs en särskild organisationsmodell för äldreomsorgen om den ska ingå i Kommunernas socialtjänst.
Rent administrativt och ekonomiskt är det fullt möjligt att koppla äldreomsorgen till Kommunernas socialtjänst men den ska också fungera i praktiken så att de äldre känner att förändringen inte blir en försämring. Susannegruppen som tog fram modellen för Kommunernas socialtjänst gjorde ett studiebesök i Pargas för att på ort och ställe ta del av deras erfarenheter av en sammanslagning av fem kommuner. När vi besökte Pargas framhöll de ledande tjänstemännen att samordningen av äldreomsorgen fortfarande skapade dem mycket huvudbry och att mycket återstod att göra trots att fem år redan gått sedan kommunsammanslagningen.
Om man ska lyckas genomföra en strukturomvandling av den äldreomsorg som bedrivs i dagens sexton kommuner samtidigt som man bibehåller en decentraliserad service måste man tänka sig en struktur som inte är för centraliserad men inte heller lika splittrad som idag. En modell kunde vara att all administration av äldreomsorgen läggs under Kommunernas socialtjänst. Detta förbättrar möjligheterna till samordning med hemsjukvården och ÅHS.
Själva servicen däremot måste organiseras t.ex. i distrikt liknande högstadiedistrikten. Norra Åland, Södra Åland, Skärgården och Mariehamn. Inom distrikten kan man ytterligare skapa flexibilitet om man så önskar och det visar sig ändamålsenligt. Inom distrikten kan finnas särskilda servicepunkter som ansvarar för äldreomsorgen i sitt distrikt gentemot Kommunernas socialtjänst som besluter om serviceutbudet, avgifter, fastigheter, personal och övrigt.
Under de närmaste 30 åren kommer antalet personer som är över 75 år att öka med ca 40 procent. Kostnaderna för servicen kommer att kräva samordning, effektivitet och ny teknik. För att klara av detta krävs tydliga och realistiska mål. Det kommer att krävas en hel del arbeta för att skapa en gemensam kommunal äldreomsorg. När besluten om Kommunernas socialtjänst är gjorda är det dags att ta nästa steg för att skapa förutsättningar för en hållbar social utveckling för alla ålänningar.
Barbro Sundback (S)
Christian Beijar (S)
Sara Kemetter (S)
Göte Winé (S)
Karl-Johan Fogelström (S)
Igge Holmberg (S)
Anders Hallbäck (S)
