SÖK
MENY
Med anledning av Nya Ålands artiklar kring KST:s användning av externa juridiska tjänster vill jag förtydliga några saker.
Kommunernas socialtjänst driver inga processer mot sina klienter. I de fall det finns ett behov av juridisk hjälp har följande hänt:
En klient har sökt någon form av stöd som KST handhar, och fått ett beslut man inte är nöjd med. Klienten har då utnyttjat sin rätt att besvära sig över lagligheten i beslutet till styrelsen. Styrelsen behandlar besväret utgående från tjänstemannens beredning och konstaterar antingen att man vidhåller det tidigare besluter eller ändrar det. Det sker i enlighet med den lagstiftning som reglerar KSTs arbete. Det är inte möjligt eller önskvärt att behandla klienter olika, vilket nog skedde när 16 olika kommuner skötte socialvården. Rättssäkerhet och likabehandling var kungstankar då KST bildades. Både mängden besvär och mängden klagomål till ombudsmannamyndigheten har så långt det finns statistik under KST existens minskat i jämförelse med hur det var tidigare, vilket jag ser som ett gott betyg.
Lagstiftningsområdet inom socialvården är omfattande och juridiskt komplext. Man har både finsk och åländsk lagstiftning att förhålla sig till och har inte på samma sätt som i riket möjlighet till handböcker och anvisningar. Denna komplexitet innebär att KST ibland behöver anlita juridisk expertis för tolkning och vägledning i syfte att agera i enlighet med lag. Även gränsdragningsproblematik gentemot andra myndigheter, utgående från otydligheter i socialvårdslagstiftningen har varit ett återkommande problem som krävt juridisk tolkning.
En klient som är fortsatt missnöjd med ett beslut kan ta det vidare till nästa instans och överklaga KST:s beslut. Det är då förvaltningsdomstolens sak att bedöma om KST agerat korrekt eller inte. KST ska alltså argumentera inför domstolen hur man juridiskt ser på överklagandet. I det behöver man ibland extern hjälp, och där har man i vissa fall yrkat på att rättegångskostnaderna tas av den överklagande ifall domstolen uppfattar klagomålet som uppenbart ogrundat.
Det har inte skett någon förändring av praxis, och det finns ingen agenda att av ekonomiska skäl klämma åt klienter eller förhindra dem att utnyttja sin rättighet att pröva myndighetens beslut. Det är domstolen som prövar och som avgör parternas olika yrkanden. Det är dessutom väldigt ovanligt att ett ersättningsyrkande från en myndighet beviljas. Dock är det klart att alla besvär och överklaganden innebär ett merarbete som också genererar kostnader för KST. Det är en del av systemet.
Styrelsen kommer inom ramen för sitt fortsatta arbete att diskutera frågan vidare.
Om och när Kommunernas socialtjänst gjort fel i sin myndighetsutövning ska det rättas till, och det är viktigt att hålla öppet för att misstag görs när man jobbar med svåra och komplexa frågor. Min bestämda uppfattning är att de som arbetar inom Kommunernas socialtjänst jobbar för klienterna, för att ge bästa tänkbara stöd och hjälp till dem som behöver det. Inget är perfekt, men avsikten är god.
NINA FELLMAN (S)
Styrelseordförande
Kommunernas socialtjänst
