Kretsloppsjordbruk för Östersjön
Kan vi undvika den negativa påverkan som vår mat har på Östersjön, klimatet, den biologiska mångfalden och utarmningen av odlingsjordarna? Ja, metoderna för det finns redan.
I Södertäljeområdet har det genom åren vuxit fram en praktisk och forskningsbaserad modell som faktiskt kan lösa alla dessa problem och som nu fått internationell spridning. De så kallade kulturgrödorna har trots torkan klarat sig relativt bra i området.
Artur Granstedt, docent i ekologiskt jordbruk, arbetar vid stiftelsen biodynamiska forskningsinstitutet i Järna och förespråkar ett ekologiskt jordbruk. Han menar att äldre sorters spannmål kan vara framtiden för att tackla sommartorkan.
Artur Granstedt fick år 2006 Östersjöfondens pris med motiveringen: ”Docent, agr.dr. Artur Granstedt från Järna, Sverige får 11 000 euro för att han under mer än tjugo år arbetet med jordbrukets miljöfrågor som rådgivare, forskare och forskningschef vid olika universitet och högskolor. Han har, på en vetenskaplig nivå, dokumenterat, utvecklat och etablerat biodynamiskt och på kretslopp baserat ekologiskt jordbruk i de nordiska länderna som ett reellt alternativ till traditionellt jordbruk. Granstedt har visat att nämnda jordbruksmetoder gör det möjligt att minimera fosfor- och kväveförlusterna till den omgivande miljön. Han har som koordinator för projektet Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society (BERAS), ett EU-finansierat projekt, visat att en omställning till kretsloppsjordbruk tydligt minskar jordbrukets näringsläckage till Östersjön.”
Granstedt gjorde också ett beställningsarbete för landskapet om hur omställningen till ett kretsloppsjordbruk skulle ske på Åland. Undrar om någon har läst den rapporten på dessa tio år. Vi kunde ha varit föregångare …
M-S Wetterhoff
