Kortrutten är inte en demokratisk lösning
Enligt min mening handlar demokrati om alla människors lika värde och rättigheter samt om möjligheten att få vara med och bestämma. De splittringar vi idag ser i det åländska samhället tyder på att landskapsregeringens syn på demokrati är otydlig och/eller bristfällig. Demokratin behöver definieras och stärkas.
Ett exempel där landskapsregeringen saknar ett tydligt inkluderande förhållningssätt är kortruttsprojektet. Kortrutten har presenterats som en investering i skärgårdens framtid.
Samtidigt ser vi ett växande motstånd mot kortrutten, där skärgården inte är enig i frågan. Oenigheten kan bero på att politikerna arbetat för lite med att tillmötesgå och inkludera hela skärgården i utvecklingen av trafiken.
Jag upplever kortrutten som ett osäkert lotteri där man redan nu kan skönja vilka som blir dess vinnare respektive förlorare. Kortruttens förespråkare vill övertyga kritikerna om att så inte är fallet, men i en välfungerande demokrati arbetar man inte med en sådan inställning.
Politikerna bör istället fokusera på att göra väljarna delaktiga i alla processer och skapa förutsättningar för alla medborgare att växa tillsammans i ett blomstrande samhällsbygge.
Om man ser till kortruttens struktur, så bygger den på segregering snarare än integrering. Kortrutten går till stor del ut på att dela upp trafiken i flera etapper, till skillnad från dagens färjelinjer som binder ihop resvägar mellan de olika ösamhällena.
Ur ett företagarperspektiv upplever jag att det är mer ändamålsenligt med rutter som har ändhamn på fasta Åland i väster samt en ändhamn i öster som gör det möjligt för vidare transporter till och från fastlandet.
Samtidigt finns det även brister i dagens skärgårdstrafik. Flera av färjorna har passerat bäst-före-datum och möjligheterna att resa till ösamhällen i andra delar av skärgården är begränsade. Dagens trafiksystem saknar möjlighet till flexibilitet.
Flexibilitet kunde även vara ett ledord i arbetet med att stärka demokratin. Framtiden är svår att sia om. En ny trafiklösning bör vara flexibel och byggas på kontinuitet allteftersom skärgårdens förutsättningar förändras.
Enligt min mening är stora kapitalkrävande projekt nödvändigtvis inte den enda lösningen på ett problem. Istället kunde man arbeta vidare med det som fungerar och göra förbättringar t.ex. byta ut de färjor som behöver pensioneras till nya mer miljövänliga alternativ.
Politikerna borde aldrig glömma bort att arbeta inkluderande istället för att ställa saker emot varandra till exempel genom att ge även mindre samhällen möjligheter till utveckling.
Som jag upplever landskapspolitiken utgår den ifrån ett ekonomiskt perspektiv som grund för demokratin. Demokrati handlar om värderingar som utgår ifrån medborgarnas lika värde och rättigheter medan ekonomi är ett medel som kan användas till olika syften.
Om politikens fokus ligger för mycket på ekonomi riskerar de demokratiska värdena bli lidande.
Avslutningsvis vill jag ställa en fråga: Är det demokratiskt försvarbart att någon måste få det sämre för att någon annan ska ges möjlighet att få det bättre?
JENNY NYLUND
FÖRETAGARE, SOTTUNGA
