Korruption på Åland?
Under de senaste dagarna har det förts diskussioner kring korruption på sociala medier. En svår fråga särskilt i det lilla samhället. Just det, att Åland är litet, tycker jag att är skäl nog att strategiskt arbeta med korruptionsfrågan, allra särskilt i ljuset av det faktum att ålänningarna har ett relativt vagt förtroende för de politiska organisationerna.
I Transparency Internationals årliga rapport om korruption kommer de nordiska länderna, tillsammans med bland annat Nya Zeeland, Singapore och Nederländerna, på 10 i topp över minst korrumperade länder. Personligen är inte mina farhågor att Åland skulle vara värre än de nordiska länderna men jag anser samtidigt att det vore naivt att anta att Åland skulle vara helt korruptionsfritt.
Sveriges kommuner och landsting definierar korruption som ”otillbörligt utnyttjande av den offentliga positionen för att uppnå privata fördelar; en otillbörlig sammanblandning mellan det offentliga uppdraget och privata intressen.” Organisationen arbetar strategiskt med att förebygga korruption i hela landet.
På antikorruption.fi kan man läsa att: ”I Finland förekommer enligt undersökningar strukturell korruption som är svår att upptäcka. Centrala riskområden är byggnadsbranschen, offentlig upphandling, samhällsplanering och politisk verksamhet. I allmänhet anses korruption bero på otillräckliga åtgärder för att bekämpa korruption, bristen på övervakning och öppenhet samt svårigheterna att identifiera korrupta gärningar.”
Jag menar att vi behöver börja diskutera och strategiskt arbeta med korruptionsfrågan. Dels för att jag tror att det i någon mån förekommer korruption på Åland men framförallt för att vi behöver stärka ålänningarnas förtroende för institutionerna.
I grund och botten handlar det om att stärka demokratin, för som ordförande för Transparency International, Delia Ferreira Rubio, säger (fritt översatt): “Det är mycket mer sannolikt med korruption i samhällen där de demokratiska fundamenten är svaga och där odemokratiska och populistiska politiker kan nyttja det till sin fördel”.
INGRID ZETTERMAN (LIB)
