Konstruktiv om spelregler
Svar på Jan-Erik Sundbergs (JES) insändare 20.3
Inom IFK Mariehamn ungdomsfotboll (IFK) har vi idag en starkare ledarsituation än på många år. Vi har närmare 80 ungdomsledare som är ambitiösa och stolta över att ideellt engagera sig kring föreningens verksamhet. Deras arbete för föreningen och ungdomarnas intresse är ovärderligt, även i ett samhällsperspektiv!
Verksamheten drivs under överinseende av styrelsen med Sportchefen Stephen Ward som huvudansvarig. Vi i styrelsen har fullt förtroende för Stephen och anser honom mycket väl lämpad i sin roll. Med sin ”icke åländska” bakgrund vågar han provocera fram viktiga frågeställningar. Det är helt avgörande för vår fortsatta utveckling. Med de tillgängliga resurserna anser vi att verksamheten har en bra nivå som vi dock kontinuerligt försöker utveckla. Det finns mycket att göra. Med större ekonomiska resurser hade vi direkt anställt flera ”ungdomskonsulenter” för att ännu bredare kunna stötta och coacha de olika ledarteamen.
Ungdomsfotbollen i Finland liksom inom IFK har under de senaste 10-15 åren genomgått en tydlig förändring i positiv riktning, framförallt genom Finlands Bollförbunds Barn- och ungdomsprogram som startade 1999; http://www.fotboll.aland.fi/AllStars.pbs. År 2001 kom en vidareutveckling av ett kvalitetsprogram som integrerades med Ung i Finland; s http://www.nuorisuomi.fi/start regelverk som är samma för all föreningsverksamhet med ungdomsinriktning, oberoende av vilken idrott det är. IFK erhöll år 2005, som hittills enda åländska förening Sigill -status. Totalt finns det i Finland 378 sigillföreningar i 35 olika idrottsdiscipliner.
Den stora utmaningen ligger naturligtvis i att kunna anpassa och förverkliga sakerna ute i den vanliga vardagen. Sportchefens huvudsakliga roll är att ta fram de övergripande linjerna och regelverken samt att följa upp verksamheten. Den verkliga anpassningen och diskussionen görs sedan inom det enskilda laget som bedriver den löpande verksamheten. De känner bäst till de enskilda förhållandena inom gruppen.
En för JES känslig fråga är antalet träningspass per vecka som i nämnda grupp är tre. Dessa är dock inte obligatoriska utan vill man kan man träna mindre. Det är helt klart!
Den för barnet och föräldrarna känsliga biten kommer då man upptäcker att de som tränar full mängd, normalt har en bättre utvecklingskurva. Har man tidigare varit jämnbra med kompisarna i gänget så börjar man plötsligt märka att man inte riktigt hänger med. Paralleller kan säkert dras överallt, inom skola, körsång, musikorkester och annat. Deltar man inte fullt ut i verksamheten är det viktigt att mentalt vara förberedd på att den egna utvecklingen kanske inte följer de andras (istället kanske man utvecklar andra områden). Klarar man av att acceptera det så kan man fortsätta att ha roligt och glädja sig av gemenskapen inom fotbollen.
Om man inte vill eller kan acceptera den utveckling som deltagandet i var tredje träning innebär blir det oftast en frustrerad och jobbig situation för spelaren, föräldrar och ledare. De enskilda grupperna försöker lösa dessa frågor efter bästa förmåga, ibland med ett bra resultat och ibland mindre bra.
Tack vare den här diskussionen kommer vi nu att sätta med detta ämne och några till som obligatoriska i de framtida Spelregeldiskussioner för att försäkra sig om att problematiken diskuteras. Finns det andra konstruktiva idéer om hur verksamheten kan utvecklas tar vi gärna emot dem på kansliet, direkt till SW eller någon styrelserepresentant.
IFK Mariehamn fotboll
Styrelsen
