DELA

Konstgräs med gummigranulat och hållbarhetsagendan

Landskapsregeringen har den 15 september 2017 antagit dokumentet ”Investeringsstöd ur penningautomatmedel”. Under punkten ”Hållbar utveckling och utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland” kan man bland annat läsa om de sju strategiska utvecklingsmålen som skall uppnås senast år 2030. Dessa är:

1. Välmående människor vars inneboende resurser växer

2. Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället

3. Allt vatten har god kvalitet

4. Ekosystem i balans och biologisk mångfald

5. Attraktionskraft för boende, besökare och företag

6. Markant högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet

7. Hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster.

Vi vet att landskapsregeringen för ett par veckor fattade beslut om att stöda Mariehamns stad med 1,6 miljoner i PAF-stöd för byggande av en ny friidrottsarena i Västernäs, förutsatt att staden låter konvertera naturgräset på WHA till konstgräs som antagligen även skall uppvärmas vintertid.

En konstgräsplan består av drygt 6 000 kvadratmeter plast som vid slitage läcker mikroplastpartiklar, samt av cirka 60 ton gummigranulat (tillverkat av ungefär 15 000 gamla bildäck) som delvis läcker ut i omgivningen, delvis via olika arrangemang kan samlas upp och återvinnas.

Min fråga går därför till ledamöterna Camilla Gunell (S) och Mats Perämaa (Lib).

Hur skall detta stöd tolkas mot bakgrunden av de fastställda utvecklingsmålen i hållbarhetsagendan?

ANDERS CASÉN