DELA

Konjunkturen svänger uppåt

Den ekonomiska situationen på Åland visar tecken på en svängning till det bättre. Det kommer fortfarande negativa besked om saneringar och företagsnedläggningar. Men man kan ändå konstatera att de förhållandevis goda resultat som Ålands större företag uppvisat den senaste månaden i kombination med förbättringar i omvärlden gör att det börjar väga över till det positiva.
Det är beundransvärt hur de åländska företagen, trotts hård konkurrens, håller på att komma igenom den svåraste fasen och kan börja sikta framåt igen. Det åländska samhället är relativt kapitalstarkt och det syns att flera tagit tillvara möjligheten att investera när konjunkturen är svag och priserna något lägre.
Den ekonomiska politiken, som syftat till att hålla sysselsättningen på en god nivå, verkar också ha haft avsedd effekt. En arbetslöshetsgrad runt 4 procent är något som andra regioner bara kan drömma om. För tillfället verkar den t o m vara något lägre än för ett år sedan. Det här gör att konsumtionen hålls igång och hjulen snurrar i samhället.
Folk klarar sin egen försörjning och samhällets kostnader hålls nere. Åland är med sina 16 kommuner ett ytterst småskaligt samhälle och därmed också mycket känsligt för svängningar när det gäller sysselsättning och skattekraft.

Åland är vi framförallt beroende av utvecklingen i Sverige och Finland. Vår fördel är att vi kan svänga oss åt det håll där konjunkturen för tillfället verkar vara bäst. Nu är det utan tvekan Sveriges ekonomi som drar bäst. Det finns ett talesätt som säger ”när det regnar på prästen så stänker det på klockarn”. Åland får utan tvekan några stänk från Sverige i dag, vilket ger vår lokala konjunktur draghjälp.
Finlands ekonomi är i en djupare svacka och har större strukturomvandlingar, både inom näringslivet och offentlig sektor, som måste genomföras. Läget är jobbigt, men jag är övertygad att Finland kommer att klara också den här utmaningen. Finland har en bra skola och hög kvalitet inom den högre utbildningen . Det här kommer att ha avgörande betydelse på sikt i en värld där kunskap blir en alltmer betydelsefull och avgörande konkurrensfaktor.
Med det ekonomiska system vi har idag är landskapsregeringens budget nästan helt beroende av hur det går i Finland. Åland får 0,45 procent av alla skatteintäkter i landet som sk klumpsumma. Full sysselsättning på Åland gynnar skattekraften i de åländska kommunerna men inte direkt landskapets budget. Det här gör att trycket på utveckling och kostnadseffektiviseringar inom landskapets verksamheter är i stort sett på samma nivå som i Finland.

Allvariga försök görs nu för att hitta konsensus kring den långsiktiga ekonomiska politiken i Finland. Statsminister Katainen har bjudit in oppositionspartiernas företrädare för att diskutera åtgärder som sträcker sig in över också nästa mandatperiod. Det är säkert inte några lätta diskussioner, men som finansminister på Åland och ålänning har man orsak hoppas att det skall finnas konstruktivitet i diskussionerna.
Läget är nog sådant att partipolitiskt taktikerande borde läggas åt sidan till förmån för landets bästa. Bred enighet är nog det som bäst skapar både nationell styrka och internationellt förtroende.

För oss här på Åland kommer den här våren och sommaren att bli mycket viktiga. Under våren skall bl a EU programmen för de kommande sju åren fastställas och det sk kortruttsprojektet med sina stora investeringsprogram skall lanseras. LR kommer också i samband med detta att ge en tilläggsbudget till Lagtinget där vi kommer att ha som målsättning att ytterligare stärka den spirande positiva utvecklingen.
Man brukar säga ”att det blir som man tänker”. Min förhoppning är att vi alla försöker tänka hur vi kan främja utvecklingen och stärka framtidstron på Åland.
Roger Nordlund
finansansvarig