DELA

Konfessionslös undervisning har sina brister

Ett förslag till ett nytt ämne, som innehåller såväl livsåskådning som religion har diskuterats i Kyrkpressen (4.3 och 18.3) och i de åländska tidningarna.

Den goda avsikten torde vara att med hjälp av konfessionslös undervisning erbjuda en neutral faktagrund åt eleven så att denna kan bygga åt sig sin egen åskådning. Förslaget innehåller potentiella problem. Det är skäl att gå igenom dessa innan förslaget förverkligas för att undvika kontroverser.

I motsats till vad som sägs i Kyrkpressen har man på fastlandet i vissa skolor redan flera års erfarenhet av dylika blandlösningar. Tyvärr är de främst negativa. Särskilt livsåskådningen har försummats. Många föräldrar har vänt sig till skolans rektor eller kommunens skolförvaltning i problemsituationer (och till Åbo fritänkare). Modellen har lett till reprimander av regionförvaltningsverken (RFV) och av riksdagens justitieombudsman (JO). Några exempel (utan att utpeka berörda skolor) finns bland annat på Åbo fritänkares webbsidor (tyvärr tillsvidare bara på finska).

 

Här några reprimander förkortade, fritt översatta till svenska:

– Undervisningen (klass 3) har överhuvud inte skilt åt de två ämnena. En lärobok i religion har använts och etiska och moraliska frågor har begrundats via gamla testamentets berättelser.

RFV: Elever som valt livsåskådning har i praktiken deltagit endast i religionsundervisning. Staden har försummat sin undervisningsplikt.

– Religionsläraren (klass 7) skilde åt ämnena med eget material. RFV: Eleverna kunde inte skilja åt ämnena. Föräldrars åsikt beaktades inte. Föräldrarna bör ha möjlighet att välja ämne.

– Den ortodoxa och evangelisk lutherska utbildningen har båda givits av ev.lut.-läraren. Enligt kommunen var 70 procent av materialet gemensamt. RFV: Endast en liten del var gemensamt, undervisningen uppfyller inte lagens och undervisningsplanens krav.

– Staden har beslutat att ämnena (klass 4, vissa timmar) ges gemensamt. JO: Undervisningsplanens krav uppfylls ej, då läraren särskilt beträffande livsåskådning inte var kompetent.

 

Man finner några centrala förutsättningar för att undervisningen skulle lyckas:

– Grundlagen säger att ingen behöver emot sitt samvete delta i utövning av religion.

Detta gäller alltså oberoende av om man tillhör någon kyrka eller ej.

– Lärarens kompetens är central. Livsåskådning lärs ut vid de humanistiska fakulteterna vid ÅA, TY och HU, bland annat via religionsvetenskap, filosofi och etik. I dagens mångkulturella värld vill vi ju att barnen lär sig tänka självständigt, värdera tolerans, jämlikhet och mänskliga rättigheter.

– All undervisning bör grunda sig på vetenskapliga fakta. Om en lärare till exempel skulle ta upp berättelser ur nya testamentet bör hen tydliggöra att de av historieforskning betraktas som fiktiva.

– Lärarens neutralitet i förhållande till olika åskådningar och religioner är väsentlig.

– Konfessionslöshet är en förutsättning i undervisning om religioner.

– Religiöst program vid morgonöppning, skolavslutning, fester, kyrkobesök med mera kräver att ersättande likvärdigt program ordnas för elever med annan åskådning. Föräldrarna informeras.

STIG-GÖRAN LINDQVIST

ORDFÖRANDE ÅBO FRITÄNKARE R.F.