Kommunsektorns framtida struktur
Efter att under två dagar suttit och diskuterat den framtida kommunstrukturen på Åland så har jag ändå inte förstått idén med kommunsammanslagningar.
Jag gick dit med avsikten att lära mig, inse och förstå att det är bättre med en eller några få kommuner i stället för de 16 vi har idag. Och framförallt att förstå varför det är bättre.
Jag tänkte att det nog måste vara så, att jag har fel som anser att det i stora drag är bra som det är, och de har rätt som förespråkar kommunsammanslagningar, eftersom de är i majoritet i lagtinget, där ju Ålands samlade intelligens bör finnas.
När jag frågade förespråkarna för kommunsammanslagningar om fördelar med storkommuner fick jag veta att med tanke på framtida hotbilder, så är det nödvändigt att förbereda sig på dessa med en ändrad kommunstruktur.
Vilka hotbilderna var, kunde ingen berätta för mig. För vi lever i en föränderlig värld, där de globala hotbilderna även gör sig påminda här, och påverkar vår vardag. Så därför var det nödvändigt med en ändring av kommunstrukturen. Samt att det skulle ge en bättre servicenivå med spetskompetens inom olika områden, och ett mer demokratiskt beslutsfattande, när besluten skulle fattas långt från kommuninvånarna, och inte besjälas av godtycklighet, släktskap och svågerpolitik. (Som det tydligen är idag?). Jag förstår att vissa kommuner ser fördelar med kommunsammanslagningar, där ekonomin och kommunens insulära läge kan ge fördelar med en större kommun med bättre möjligheter till samordning av resurserna. Men detta kommer att ske på frivillig väg ändå, utan dyra konsulter och workshops. Men att tvinga vissa välmående kommuner till samgående, utan vettig orsak, men genom att strypa landskapsandelarna, det är inte demokrati. Kommunerna får inte landskapsandelar gratis, utan för att de upprätthåller en lagstadgad service för kommuninvånarna, såsom till exempel barnomsorg, skola och äldrevård. Pengarna är tilldelade landskapet av staten, just för att upprätthålla den servicen. Om inte landskapet vill betala till kommunerna deras rättmätiga del av statens medel för ändamålet, bör landskapet ta hand om verksamheten själva. Eller i alla fall avlyfta kommunerna ansvaret för verksamheterna.
Dessutom undrar jag varför inte landskapsregeringen börjar i sitt eget hus med förändringar och besparingar? De bör föregå med gott exempel och minska antalet avdelningar inom sitt eget område, samt samordna dessa och skära ner på personalresurserna. Efter detta kan de på ett trovärdigt sätt förespråka nedskärningar inom den offentliga service som kommunerna tillhandahåller.
Runa Lisa Jansson
