Kommunreformen är nödvändig
Det är väl ingen större hemlighet att Socialdemokraterna går in för en kommunstruktursförändring. Vi gick trots allt till val på förändring.
Men det betyder inte att vi vill, som andra sagt, ”förstöra kommunerna”, det är ju tvärtom så att vi vill stärka kommunerna, men i ny tappning.
Det handlar ju om att göra de nya kommunerna (hur många eller få det sen blir) bärkraftiga och redo att ta itu med framtidens utmaningar. Just nu klarar sig de flesta kommuner rätt bra men det är inte många år tills utmaningarna kommer att bli väldigt stora. Det är bättre att vara färdiga med strukturerna när utmaningen kommer än att börja förändra saker när man är tvingad till det.
Ett helhetsperspektiv och planering av samhället för att bättre möta våra framtida utmaningar blir allt viktigare. En poäng med kommunstrukturomvandlingen är ju att skapa ett kunskapsunderlag för framtiden.
Samtidigt som vi ska komma ihåg att den generella servicen kommer att öka. Framtidens äldre kommer att ställa större krav på omsorgen, inte bara genom att de blir fler.
Att bedriva en strukturerad verksamhetsutveckling kräver många olika förmågor av en organisation. Vi måste ha tillräckliga resurser för omvärldsbevakning, därför kommer det att krävas en kritisk massa, dvs. tillräckligt stora kommuner, för att kunna hålla kvar personal, få igenom nya metoder till exempel e-tjänster som kan användas på hela Åland och andra nya tekniska lösningar.
De nya offentliga strukturerna bör, i enlighet med landskapets framtidsprogram, vara långsiktigt hållbara.
Vi tycker det är bra att vid en kommunsammanslagning kommer den inbördes konkurrensen mellan kommunerna att minska. Det möjliggör planering för att stärka inflyttningen.
Att vi får större kommuner möjliggör en planering av hela Åland för framtiden och det kommer att bli en viktig del av kommunreformen.
Det har väckts rädslor för att närservicen ska försämras, men det är långt ifrån en säker analys.
Visst kan man samordna delar av den generella servicen, som löneräknare och annan administration, men de fysiska servicepunkterna är ju redan på plats. Det skulle ju vara ren kapitalförstöring att överge specialbyggda äldreomsorgshem och centralisera allt.
Tvärtom kan man nu använda de redan befintliga hemmen till olika specialområden. Ett kunde specialisera sig på unga sjukpensionärer, ett på demenssjukvård, ett på dem som med diagnoser eller har en speciell livstilsinriktning, men de flesta kommer att fortsätta vara äldreboenden. Behovet av sådana kommer ju inte att minska, utan tvärtom kulminera runt år 2025.
Det kommer att finnas många specialområden i framtiden, så kompetenshöjningen är ett krav. På lång sikt står den offentliga sektorn inom alla nordiska välfärdsstater inför en stor utmaning att behålla den personalresurs som uppdraget att ge alla människor en bra service kräver. Alla områden i Norden skriker efter utbildad personal och de flesta har större resurser än Åland för löner och bostäder.
Vi ska komma ihåg att kravet på välfärdstjänster inte kommer att minska. Den demografiska utmaningen kommer att kräva såväl effektivisering (på riktigt effektivisering, inte nerskärning) och en kompetensförsörjningsplanering.
Vi måste , som vi sade redan inför förra lagtingsvalet, vara beredda att tänka längre. För att kunna bedriva en strukturerad verksamhetsutveckling positivt kräver det planering.
För vi ska inte bara lösa dagens utmaningar, utan också kontinuerligt möta samhällets nya behov och uppgifter. Det gör vi bäst genom att skapa få men bärkraftiga kommuner.
Lagtingsgruppen för Ålands Socialdemokrater
